BLOGG
Torrsjö i den proto-Lidmanska historien [10 maj 2023]
Publicerat
 
 
 
 

PEDER
MÅNSSON
(c. 1610‑1672)

Fältvävare
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

PEDER
PEDERSSON
(1660‑1719)

Skräddare
Torrsjö mellangård
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

LARS
PEDERSSON
(1688?‑1747)

Skräddare
Torrsjö mellangård
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
De proto-Lidmanska anorna är under minst fyra generationer kopplade till platsen: Peder Månsson avlider här 1672, dennes son Peder Pedersson och sonhustru Elisabeth Johansdotter avlider även de här 1719, deras son Lars Pedersson avlider här 1747 (han och hustrun Karin Svensdotter bodde på Torrsjö mellangård i minst 20 år) och dennes son Peder Larsson, den Lidmanska stamfadern, föds här 1720.
Om 1600-talets Torrsjö
Jag är väl bekant med trakten: mina föräldrar ägde på 1970-talet och 1980-talet en gammal skola i trakten, Torrsjö skola, som vi användare som landställe. Dessutom ägde min morfar och mormor en närbelägen gård i Lidhult, Lidhult nordöstgård, från 1965.
Så när jag nu har jag hittat en karta över Torrsjö från 1645 (BILDER: #1479) så lyckades jag relativt lätt tolka denna.
Några slutsatser kan jag dra av kartan:
Torrsjö är inte en gård, utan fyra - ett Frälsehemman, ett Kronohemman samt två Skattehemman - och därmed en by (jag har även hittat referenser till just Torrsjö som en by). Inget finns idag kvar av dessa gårdar. Huruvida de revs eller bara läts förfalla vet jag inte.
Leif Mörkfors skriver om Torrsjö i den utredning vi beställde av honom rörande den då mystiske Torrsjö-Peder [?-1672] följande:

För att få en bättre bild av de i denna djupdykning gällande personerna måste vi till att börja med förstå och titta närmare på byn Torrsjö, där Lars Pedersson och Karin Svensdotter får sina sex barn under åren 1718-1736.

När den geometriska jordeboken sammanställdes för Torrsjö år 1645 framkommer att byn då består av ett frälsehemman om ½-mantal, två skattehemman om vardera 1 mantal samt ett kronohemman om ½ mantal.

Någon gång under den därpå följande 40-årsperioden köps de båda skattehemmanen (och sannolikt också frälsehemmanet) upp av Per Brahe. Dessa 2 ½ (senare 3) mantal blir nu en enhet, men består ju sannolikt fortfarande av tre mangårdsbyggnader som bebos av arrendatorer/brukare med familjer. År 1680 avlider Per Brahe och han har då testamenterat "enheten" i Torrsjö till den skola han startat på Visingsö – Visingborgs skola.

I mantalslängden 1687 ser det ut så här: "Skolegodz" Torrsjö – 2 ½ Torrsjö sätesgård. Den sista gården, kronohemmanet om 1/2-mantal, brukas då av en Michel med hustru och dräng. Denna tycks senare bli ett boställe för socknens komminister och lämnas därhän i fortsättningen av denna beskrivning.

Under hela denna tid (ca 1680-tal – ca 1730-tal) kan man utläsa att de gårdar som finns i Torrsjö också har namn, även om detta nedtecknas sporadiskt i källorna. Det rör sig om "Herregården", "Mellangården" [Torrsjö mellangård] och "Östergården". Dessutom skrivs den större gården som säteri. Genom att studera kartorna [...] kan vi konstatera att den nordligaste mangårdsbyggnaden bör vara säteriet vilket då också tycks omfatta Herregården, därefter Mellangården och slutligen Östergården. (Om Östergården och komministerbostället är samma gård har jag inte lagt tid på och är därmed osäkert).

Under samma period kan man se att säteriet under perioden arrenderas av högre ståndspersoner, flera gånger med militär koppling och som i sin tur arrenderar vidare till en brukare av själva marken. De övriga gårdarna brukas/arrenderas av bönder utan medel att ha en egen gård och många gånger tycks dessa också vara kopplade till hantverk. Alltså familjer med ganska svag ekonomisk ställning.

Leif Mörkfors utredning hittar du i sin helhet på FILER: Utredning om Torrsjö-Peder och ett sammanfattande blogginlägg om denna hittar du på BLOGG: Får jag presentera den riktiga Torrsjö-Peder?.
1800-talet om Torrsjö
I "Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige" från mitten av 1800-talet ger oss lite mer information:

Torrsjö, Thorsjö, ett krono-säteri af 3 mtl, i Flisby socken af Södra Wedbo härad [Södra Vedbo härad] och Jönköpings län, omkring 3 1/2 mil från Ekesjö [Eksjö], är tämligen väl bebygdt; tillhör Visingsborgs skolstat och är från 1839 till 1869 bortarrenderadt mot ett årligt arrende af 91 t:r 1 kappe säd, hvaraf hälften råg och hälften korn. Tax.värdet är 45,000 rdr rmt. 1/4 mtl Torrsjö, förut kaplansbol, har i en sednare tid blifvit utbytt mot Hult Södragård i Solberga socken.

Adelsvapen.com om Torrsjö
Adelsvapen.com omnämns "Torrsjö" i ett antal artiklar. Det finns naturligtvis flera orter, gårdar och platser som delar namnet men i de fall jag kan verifiera att det faktiskt handlar om "vårt" Torrsjö är i följande artiklar:
Historiens Torrsjös metamorfos till Torrsjö säteri
Som Leif Mörkfors skrev ovan så beskrevs en av gårdarna i Torrsjö redan på 1680-talet som ett säteri. Att det idag är det just bara en gård, Torrsjö säteri, som ligger på platsen där byn Torrsjö en gång låg. Kanske inte är en tillfällighet - säteriet tog troligtvis över både den fysiska platsen, byn Torrsjö var då inte längre en by, och platsen bytte då namn. Hur länge de fyra 1600-talsgårdarna fanns kvar vet jag inte (flera gårdar finns i alla fall kvar enligt en karta från 1820-talet) men jag antar att de antingen revs, eller byggdes inte upp när de förföll. Det moderna Torrsjö säteri är mer modern skapelse, och har inte mer än en namnmässig och geografisk koppling till 1600-talets säteri, men faktum kvarstår: byn Torrsjö låg där Torrsjö säteri ligger idag.
 
 
Senaste blogginläggen
Slumpade personer

OLGA
WOLFF
(1851‑1925)

g. Lidman

BIRGIT
LIDMAN
(1891‑1928)

g. Lindgren

ALBERTINA
RINGSTRAND
(1849‑1942)

Ogift.

SVEN
LIDMAN
(1824‑1905)

Ogift.

JOHAN
LIDMAN
(1840‑1905)

g. Wolff

MAURITZ
ÅSTRÖM
(1860‑1924)

Ogift.

EIVOR
LIEDMAN
(1944‑1992)

f.h. Waholm

INGA-MAJ
GUSTAFSSON
(1926‑2006)

g. Lidman

LISEN
LIDMAN
(1835‑1878)

g. Sylvan

SAM
LIDMAN
(1824‑1897)

Ogift.

JAN
BERGGRÉN
(1950‑1972)

Ogift.
Slumpade bilder