Publicerat | 12 april 2011 |
Det troliga ursprunget till namnet är gården Lidhult i Flisby socken, en av de gårdar den Lidmanska stamfadern Peder Larsson var ägare av. Detta är den traditionella historien som jag har hört under min uppväxt.
Det finns ett intressant spår i sammanhanget, nämligen en person vid namn Jonas Lidman. Utöver att ha varit Peder Larssons informator så ska han även ha varit en avlägsen släkting. Enligt Sam Lidman, som på släkttavlan Den dubbelsidiga kallar honom för "En gammal beslägtad prest", så ska efternamnet även tagits efter denne.
Detta släktskap har jag för övrigt nu lyckats hitta ‐ Jonas Lidmans dotter, Margareta Lidman, var gift med Johan Rothstein, vars syster, Christina Rothstein, var gift med Isak Bolling, som var kusin till Annika Bengtsdotter, den lidmanska stammodern (och därmed moder till Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman.
Hans Månsson
1662‐1729
Rusthållare,
Påskarp
g. Bengtsdotter
Johan Karström
1662?‐1722
Handelsman,
Lidhult
g. Olofsdotter
Jonas Lidman
1691?‐1751
Kontraktsprost,
Södra Vedbo
g. Jerner
g. Collin
Jonas Rothstein
1688‐1727
g. Ekeberg
Annika Hansdotter
1698‐1742
g. Eriksson
Bengt Bolling
1690?‐1769
Rusthållare,
Påskarp
g. Karström
Kerstin Karström
1698‐1753
g. Bolling
Margareta Lidman
1720‐1795
g. Rothstein
Johan Rothstein
1716‐1766
g. Lidman
Christina Rothstein
1723‐1766
g. Bolling
Isak Bolling
1718‐1785
g. Rothstein
g. Ferder
Annika Bengtsdotter
1720‐1803
g. Larsson
Peder Larsson
1720‐1785
Rusthållare,
Lidhult
g. Bengtsdotter
Lars Lidman
1752‐1835
Hemmansägare,
Källbo
g. Rudbeck
Johan Lidman
1755‐1795
Rusthållare,
Påskarp
g. Bolling
Sven Lidman
1757‐1823
Prost,
Tingstad
g. Landberg
g. Landberg
Vad vi vet är att två av Peder Larssons och Annika Bengtsdotters söner (Lars Lidman och Sven Lidman) fick en i grund och botten akademisk utbildning. Och även om det inte är mer än en gissning, är det troligt att de i och med detta fick upp ögonen för en värld där så kallade Patronymikon eller Matronymikon (traditionen att man betonar att man är sin fars son eller mors dotter) inte var lika socialt accepterat.
En annan möjlig förklaring är att Annika Bengtsdotter och Peder Larsson blev inspirerade av vad som för tillfället pågick i just Annika Bengtsdotters släkt på fädernet ‐ där hade man nämligen så sakteliga börjat lämna patronymikon/matronymikon‐traditionen bakom sig för att anamma Bolling som efternamn ‐ till exempel Annika Bengtsdotters far, Bengt Bolling, använde efternamnet Bolling, medan i sin tur dennes far, Hans Månsson inte gjorde det.
Annika Bengtsdotter hade en liknade tradition på mödernet: morfadern Johan Karström hade tagit efternamnet Karström efter födelsegården Karstorp.
Kanske en kombination av flera eller okända faktorer spelade in? Intressant är även att första generationen Lidmän (Lars Lidman, Johan Lidman samt Sven Lidman) i kyrkoböcker ibland identifieras med efternamnet Persson, ibland Lidman men även en kombination av de två (Persson Lidman). Slutsatsen jag drar av detta är att denna första generation av Lidmän befann sig namnmässigt i ett sorts gränsland, osäkra på vilken tradition de skulle följa och därför valde att identifiera sig/blev identifierade med olika efternamn, allt beroende på sammanhang (något som den andra generationen inte skulle ha samma problem med ‐ där kom efternamnet Lidman att användas fullt ut).
Sixten Lewenhaupt
1849‐1916
g. De Geer
Ebba Sylvan
1871‐1947
Lärare
g. Jonsson
Claes Grill
1817‐1907
Militär
g. Lidman
Karin Thiel
1889‐1963
g. Lidman
g. Östberg
Claes Lidman
1831‐1857
Militär
Ogift.
Otto Printzsköld
1846‐1930
Landshövding
g. De Geer
Lisa Schlatow
1984‐
Lärare
g. Olofsson
Lilian Lindgren
1922‐2006
Bibliotekarie
g. Paulsson
g. Bengtsson
Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman
Naemi Gustafsson
1911‐1988
g. Liedman
Wilhelm Jubell
1858‐1902
Kontorschef
,
Gävle
g. Pettersson
Sam Lidman
1981‐
f.h. Hildesheim
Sam Sylvan
1864‐1947
Jägmästare
g. Lyth
Johan Lidman
1840‐1905
Militär
g. Wolff
Hedvig De Geer
1857‐1934
Ogift.