BLOGG

Följande text är ett utdrag från boken "Sveriges apotekarhistoria". Det finns flera utgåvor från olika år men denna utgåva var den som innehöll mest information om Carl-Petter Lidman så jag valde att använda den. Den innehöll för övrigt även något nytt för mig: den om Carl-Petter Lidmans import (och modifikation) av häftplåstermaskinen från Tyskland.

Om modern Petronella Rudbecks död

Rörande denna händelse är "Sveriges apotekarhistoria" är precis lika kryptisk som det verkar: det står bara att hon är död och sedan är det bara... tomt (ingen punkt eller något, lite som att de tänkte återkomma och fylla i detta när de tagit reda på informationen). Jag tolkar det de, till slut, inte visste var eller när hon dog. Detsamma gäller även många andra referensverk, till exempel adelsvapen.com/genealogi/Rudbeck_nr_1637, där det bara står att hon "Levde 1827" men inget mer.

Oavsett så vi vet vi att hon avled 12 juli 1864 på Luntmakargatan 6 i Adolf Fredrik församling.

Carl-Petter Lidman och kusinen, "Farbror" Sven Lidman

Jag misstänker att Carl-Petter Lidman under studietiden i Linköping umgicks med sin kusin Sven Lidman som boende i staden. I de brev som finns i Lidmanarkivet författade av Carl-Petter Lidman och adresserade till Sven Lidman så refererar Carl-Petter Lidman till denne som "Farbror", trots att de alltså var kusiner. Jag misstänker att åldersskillnaden hade en del med detta att göra (Carl-Petter Lidman var född 1807, Sven Lidman 1784).

En annan koppling till Sven Lidman är att dennes son Johan Lidman skulle, vid Carl-Petter Lidman död 1881, vara ensam mottagare av Carl-Petter Lidmans arv.

Själva texten

LIDMAN, CARL PETER [Carl-Petter Lidman]. Född 11 januari 1807 [12 januari 1807] i Järlåsa socken i Uppland.

Föräldrar: Assessorn i Svea hofrätt LARS LIDMAN [Lars Lidman], född 26 december 1752, död 28 januari 1835, och ANNA CHRISTINA PETRONELLA RUDBECK [Petronella Rudbeck], född 11 februari 1781, död

Efter erhållen undervisning i Söderköping och i högre elementarläroverket i Linköping antogs Lidman 24 april 1824 till elev å apoteket Korpen i Stockholm och aflade 15 juni 1827 farmacie studiosi-examen. Han fortsatte sin tjänstgöring å nämnda apotek till 1 februari 1831 och undergick 7 juni 1832 apotekarexamen. Förestod sedan från 15 juli 1832 till 2 januari 1833 apoteket Kronan i Eskilstuna, hvilket då ägdes af apotekare Johan Jacob Hultmans änka. Sedan apotekare Duroc Meinander efter afslutadt köp sistnämnda dag öfvertagit detta apotek, förestod Lidman det då underlydande filialapoteket i Torshälla. Konditionerade därefter ånyo å apoteket Korpen i Stockholm såsom laborant till 1 oktober 1835, då han tillträdde apoteket i Södertälje, hvarå han 26 augusti samma år erhållit privilegium.

Lidman innehade apoteket till 1 oktober 1847, då han sålde detsamma.

Lidman förbättrade en maskin för utbredning af häftplåster, som han införskrifvit från Tyskland och konstruerade själf 1834 en enklare dylik, hvilken sedermera blef använd å de flesta apotek i riket.

På apotekare Lidmans initiativ bildades Södertälje kallvattenkuranstalt [Södertälje vattenkuranstalt], som öppnades 18 juni 1849; också väckte han år 1864 förslag om anläggandet af ett badhus för varma och gyttje-bad, hvilket förslag antogs af aktieägarne i vattenkuranstalten och resulterade i det i juli 1866 öppnade badhuset.

Under åren 1849-70 var Lidman kamrerare vid nämnda vattenkuranstalt. År 1880 bosatte han sig i Märsta i Stockholms län.

Död 21 maj 1881 i Märsta.

Gift 10 november 1842 med Jenny Albertina Benzelstjerna [Jenny Benzelstierna], född 14 september 1805, död 18 maj 1880, dotter till kommendanten på Carlshamns kastell [Karlshamn kastell], kaptenen JESPER ALBRECHT BENZELSTJERNA [Jesper Benzelstierna] och KATARINA DOROTEA WETTERGREN [Catharina Dorotea Wettergren].

KÄLLA: "Sveriges apotekarhistoria"