DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #106

Plats, datum Rom, 12 januari 1852 Källa Italiensk dagbok, författad av Sam Lidman.

Transkribering

12 januari

Scharpen [Carl Scharp] hade en liten collation för tre franska underofficerare: Botheoupan, Pain och Roustan (den senare fick Hederlegionen vid Roms intagande) vid 32:a Linjegrenadiersregementet. Det var lustigt nog att höras deras resonomanger så som en liten karaktäretik på politiska, militära, åsikter innan deras talrika grad och vilka bestyrkte min, om det ???matiska att låta militären delta i partiomröstningar.

Botheoupan, var släkt var förmögen och ifrån belgiska gränsen tycktes vara mest intresserad av dem och tillhörande de så kallade ordningspartiet. Om han röstat för eller mot presidenten ansåg han överflödigt att nämna ‐ min politiska åsikter måste jag rätta naturligtvis efter min släkt industriella intressen; och avsäger mig hellre befordran än giva min röst åt en person som kan bringa de mina i olycka "et renverser l'ordre de la patrie".

Pain, en ung man som rumlat upp större av sin förmögenhet innan har inträdde i tjenst, var legitimist ‐ min politik (här vid spärrade han upp ögonlocken) är vit som snön; jag röstar mot alla usurpatorer, de må vara Robespierre, Bonaparte av Orleans; man resonerade inte om sin tro "La légitimité est la seul principe qu'consent aux gensziancatien et de qualité" (härvid hickade han).

Roustan, som tjänat fem år i Afrika och vars far bevistat flera av Napoleons fälttåg, tycktes hava den "heliga elden" och sade sig hava röstat och komma att rösta för presidenten eller kejsaren, eller vad titel han nu, eller framdeles kan åstunda, emedan han var en Napoleon, och emedan hans far (Roustans) hade uppfordrat honom att, så länge det fanns ett hårstrå på kroppen eller en tand i mun, skulle han kämpa för det enda system som outredda överensstämmande med "la gloira Fr‐r‐r‐r‐caise". .

I övrigt voro de hyggligt folk, färdiga som de voro att gå i döden för sina outredda system. Sidan Roustan blivit litet upprymd gav han mig i förtroende att Botheoupan var den oordentligaste, fastän den hyggligaste, Sergeant‐Major inom hela Regementet, samt att han (Roustan) en gång örfilats och två gånger duellerat med sin bäste vän Pain för de politiska skiljaktigheternas skull.