Bakgrunden till detta inlägg är släkttavlan "Den dubbelsidiga" och det som står där om de Widegrenska anorna. Det hela är kort sammanfattas enligt följande: Sven Lidman var son till Catharina Landberg, dotter till Fredrika Widegren, dotter till Carl Fredrik Widegren [1701-1767] (Tullförvaltare i Norrköping) och dess fru köpmannadottern Karin Lamberg (gifta 1724). Men vad om detta stämmer? Knappast allt, och var mer kan grävas fram?

"Svenska släktkalendern" [Albert Bonniers förlag, 1930] är en bra källa, där står nästan allt man kan vilja veta om de Widegrenska anorna, och olika grenar. Men eftersom få har detta verk hemma så har jag sammanställt de Lidmanska Widegrenska anorna (inte alla olika grenar), tillsammans med kompletterande information.

Utöver "Svenska släktkalendern" har jag även använt följande källor:

• "Linköpings stifts herdaminne"
• "Norrköpings minne" [1794]
• "Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, II: 1794-1816" [1898]
• "Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar" [1861]
• "Härnösands stifts herdaminne"
• "Släktforskarnas årsbok" [Sveriges släktforskarförbund, 2001]

Dessutom har jag använt mig av diverse kyrkböcker för verifikation, vilket alltid är viktigt.

(Exkluderade ur trädet är Catharina Landbergs son Lars Lidman på grund av platsbrist samt även Jacob Ek och Charlotte Svanelius barn Lovisa Amalia Ek, Eva Lovisa Ek, Gustafa Ek och Sven Teodor Ek även på grund av platsbrist och att de alla mer eller mindre dog som barn.)

"Svenska släktkalendern" inleder om släkten Widegren följande:

Vad min företrädare vill säga är enkelt: historian är inte sann.

Mer troligt är det som Carl Szabad har skrivit om i sin artikel "Ångermanlands präster i äldre tider" (publicerad i sin helhet i "Släktforskarnas årsbok") att stamfadern var den danskfödde Hans Damianus van Hvedstorp [1610?-1687], Kyrkoherde i Rödön socken (om detta stämmer så hittar vi enkelt stammoderns namn i "Härnösands stifts herdaminne": Maria Gottsman).

Emanuel Widegren, Tullförvaltare i Västervik. Gift 24 jun 1699 i Marstrand församling med Cecilia Bagge [?-1711], dotter till Fredrik Bagge.

Carl Fredrik Widegren, Tullförvaltare i Norrköping, född 15 jan 1701 i Marstrand församling, död 25 jun 1767 i S:t Olai församling. Gift med Catharina Forstén [1707-1780], född 22 jun 1707 i Helsingfors, död 22 jun 1780 i Klara församling ("Den dubbelsidiga" ger hustrun namnet Karin Lamberg, vilket alltså inte stämmer). Carl Fredrik Widegren och Catharina Forstén ska enligt "Svenska släktkalendern" ha gift sig 1726 medan "Den dubbelsidiga" hävdar 1724, inget av dessa år har jag lyckats bekräfta men litar mer på "Svenska släktkalendern" oavsett.

Först hittade jag inte någon födelsenotis för Fredrika Widegren men i hennes dödsnotis står det att hon var 48 år och 8 månader gammal vid dödsfallet så hon borde vara född i början av 1730. Och eftersom fadern Carl Fredrik Widegren dog i S:t Olai församling så kollade jag i denna församlings kyrkböcker. Där hittade jag en notis att Carl Fredrik Widegren och Catharina Forstén hade fått ett barn och att detta döpts 6 mar 1730. En udda detalj är att dopnotisen utlämnar födelsedatum men även namnet på barnet(!). Men det kan bara handla om Fredrika Widegren (troligtvis ägde födseln rum några dagar före dopet).

Fredrika Widegren gifte 13 dec 1753 med Gustaf Landberg.

Gustaf Landbergs födelsenotis är kort - Kvästads födelselängd för 8 mar 1717 står helt enkelt att Lars på Kvästad har fått en son, och att han ska kallas Gustaf (moderns namn saknas helt). Så för mer information får vi förlita oss helt på "Svenska släktkalendern" ("Den dubbelsidiga" hävdar samma sak): fadern hette Lars Jonsson, modern Brita Olsdotter ("Den dubbelsidiga" kompletterar med att de två ska ha gift sig 1711, något jag ej lyckats bekräfta). Angående fadern Lars Jonssons yrke så gör "Norrköpings minne" honom till ryttare medan "Linköpings stifts herdaminne" gör honom till bonde. Inget mer om modern Brita Olsdotter är känt.

I alla fall, efter studier i Uppsala och Lund så blir Gustaf Landberg 1753 Komminister i S:t Johannes församling.

I både Gustaf Landberg och Fredrika Widegren dödsnotiser står det att de begravts i "Widegrenska (familje)graven". Detta borde vara den grav som nämns i Carl Fredrik Widegrens bouppteckning och ska vara en murad grav framme vid koret i Hedvig kyrka. Jag misstänker att även Fredrika Widegrens föräldrarna vilar här (och kanske fler anor än så), eftersom graven uppenbarligen var känd som "Widegrensk" redan vid Fredrika Widegren och Gustaf Landbergs död. Den Widegrenska graven finns säkerligen kvar men problemet är att hela det ursprungliga golvet i Hedvig kyrka sedan ett par decenier är täckt av ett decimetertjockt trägolv(!).

Oavsett så får Gustaf Landberg och Fredrika Widegren får två barn, Catharina Landberg samt Eva Landberg.

Catharina Landberg gifter sig 6 dec 1782 med Sven Lidman och får med honom sex söner, varav två når vuxen ålder: Sven Lidman (Domprost i Linköping domkyrkoförsamling) och Lars Lidman (Hemmansägare på Lilla Gullborg) innan hon avlider 1810 (Catharina Landberg och Sven Lidman ättlingar har jag alltså valt att inte fokusera på mer i detta inlägg, annat än indirekt, men kan läsas mer om i till exempel BLOGG: Biografi: Sven Lidman, 1784-1845 och BLOGG: Lidmangårdar - Lilla Gullborg).

Den yngre systern Eva Landberg gifter sig först 16 jul 1776 med Nils Svanelius (Källarmästare i Norrköping).

Nils Svanelius är lite svår att få grepp om, någon födelsenotis har jag inte lyckats hitta (och därmed inte heller namnet på föräldrarna). Enligt Nils Svanelius bouppteckning så var han 55 när han dog så han borde ha fötts omkring 1740, okänt var. Det första spåret jag har hittat av honom är 13 mar 1774 då han i Riddarholmsförsamlingen gifte sig med Anna Maria Åberg [1750?-1775]. Ett barn har jag hittat från detta första äktenskap: Carl Johan Svanelius [1775-?], född 12 feb 1775 i S:t Olai församling (öde okänt men död före fadern - mer nedan). Hustrun Anna Maria Åberg avlider 3 maj 1775 i S:t Olai församling.

16 jul 1776 gifter sig alltså Nils Svanelius med Eva Landberg de skulle få sju barn (enligt Eva Landberg dödsnotis).

1. Anna Fredrika Svanelius [1778-?]
   Född 18 mar 1778 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
2. Nils Gustaf Svanelius [1779-1813]
   Född 14 apr 1779 (skådespelare, "Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, II: 1794-1816" gör gällande att Anna Maria Åberg var Nils Gustaf Svanelius mor, detta är omöjligt eftersom hon avled redan 1775, långt före Nils Gustaf Svanelius födelse. Död ung och ogift(?), redan 1813).
3. Charlotte Svanelius
   Född 27 feb 1781. Gift med Jacob Ek, Prost i Rogslösa socken (mer om henne nedan)
4. Christina Fredrika Svanelius [1783-?]
   Född 20 maj 1783 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
5. Anna Maria Svanelius [1784-?]
   Född 4 jun 1784 (öde okänt men död före fadern - mer nedan)
6. Fredrik Joakim Svanelius [1785-?]
   Född 27 okt 1785 (öde okänt men lever vid faderns död, men överlever inte modern - mer nedan)
7. Carl Svanelius
   Född 9 jul 1787 (militär, dör redan 1822, ung och ogift, hos systern Charlotte Svanelius på Rogslösa prästgård).

Enligt Nils Svanelius tidigare nämnda bouppteckning så levde endast fyra av hans barn vid tillfället: Nils Gustaf Svanelius, Fredrik Joakim Svanelius, Carl Svanelius och Charlotte Svanelius. Döda var alltså Carl Johan Svanelius (från första äktenskapet med Anna Maria Åberg), Anna Fredrika Svanelius, Christina Fredrika Svanelius och Anna Maria Svanelius.

Efter Nils Svanelius död (han avlider 1 dec 1795 i S:t Olai församling) gifter Eva Landberg om sig 11 dec 1810 med Sven Lidman, då änkling efter Eva Landbergs egen syster Catharina Landbergs bortgång tidigare samma år.

Eva Landberg avlider 1822 och i dödsnotisen står det, som sagt, att hon fått sju barn men även att vid tiden för dödsfallet endast hade ett barn ännu i livet: den ovan nämnda dottern Charlotte Svanelius.

Charlotte Svanelius gifte sig alltså med Jacob Ek (Prost i Rogslösa socken) och tillsammans fick de tio barn, varav en son, Jacob Ek, har förärats med en artikel på Wikipedia.

Jacob Ek och Charlotte Svanelius vilar tillsammans på Rogslösa kyrkogård och gravstenen finns kvar, och den är hårt åtgången av väder och vind men tydligen går det att utröna följande text:

[...] och Kyrkoherden
Magister
Jacob Ek
under 19 år
En Trogen Församlingarnes Lärare
Hvilar här
Vid sidan af en wärdig Maka
E [...] Charl. Svanelius
och fyra älskade barn

De rättfärdiges åminnelse blifwe uti wälsignelse
Salige äro de renhjertade ty de skola se Gud
Låten barnen komma till mig ty sådana hörer himmelriket till

[...] efterlefvande tacksamma Barn
reste minnesvården under tårar men gladdes
Döden som skyler hjertan a [...]
en Ena [...] som återförena

Charlotte Svanelius och maken Jacob Ek omnämns i boken "Vid hans sida: Svenska prästfruar under 250 år" [Artos, 2015] men handlar mer om den miljö de levde i än om personerna i sig.

I alla fall: Jacob Ek verkar ha haft mycket gemensamt sin hustrus kusin Sven Lidman: båda var prostar (Sven Lidman Domprost i Linköping domkyrkoförsamling, Jacob Ek Prost i Rogslösa socken), de var födda i samma stad (Norrköping), de bodde under en tid i samma stad (Linköping) och bådas släkt hade sina rötter i Södra Vedbo härad: Sven Lidman i Lidhult i Flisby socken och Jacob Ek i Eksjö (där namnet tagits ifrån).

I och med denna genealogiska utvikning så passande jag på att läsa de brev som finns i arkivet författade av Jacob Ek till Sven Lidman. Samtliga brev är författade i mitten av 1820-talet och tar upp detaljer kring Charlotte Svanelius bortgång (död 1823), men även sonen Jacob Eks nyligen påbörjade studier, och en del skulder Jacob Ek själv verkar ha haft efter lån från Sven Lidman och dennes bror Lars Lidman (ingen fara, skulden var fullt återbetald enligt det sista brevet). Jacob Ek berättar även att han vill en resa till Linköping samt Medevi brunn.

Någon, antingen avsändaren Jacob Ek eller mottagaren Sven Lidman, verkar även ha spillt (vad jag antar är) kaffe på ett av breven. Han kanske muttrande lite åt sitt slarv, helt omedveten om att en ättling till brevets mottagare Sven Lidman skulle sitta och läsa brevet 200 år senare... Jag undrar om han då hade varit medveten om detta hade varit lite mer försiktig?