DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #91

Plats, datum Rom, 28 december 1851 Källa Italiensk dagbok, författad av Sam Lidman.

Transkribering

28 december

För några dagar sedan såg jag i tidningarna att en "Monsignore Lichnowsky" [Robert Lichnowsky] var ankommen till staden och hållande honom för bror till den älskvärdaste furstinnan Khevenhüller [Antonia von Khevenhüller‐Metsch] gick jag upp för att höra efter var hon och hennes familj befann sig. Min Greve bodde magnifikt, hade kock och betjänter, samt var en ung man av omkring trettio år. I sin präktiga ger nattrock vackra och fylliga ansikte, fina kinder såg han ut som en sybarit ‐ sin franska talade han flytande och hans yttranden om ställningar, levnadssätt och personer så ordrika och oförståndiga att jag höll honom för en diplomat ‐ efter en stund gick jag med erhållan att han skulle framföra min vördnad för sin syster. Följande dagen (i dag) var han hos mig på visit och min förvåning var inte den obetydligaste då jag fick se en prelat i lackerade skor och guldspännen, svarta silkestrumpor och vackra vader, en åtsittande svart rock av det finaste kläde, som förträffligt visade hans vackra växt, samt till sin hållning en fullkomlig seigneur. Jag bad honom om ursäkt för att jag tagit hans dyrbara tid i anspråk men jag är så smickrad av äran att fått gjort hans systers bekantskap, att jag ämnar begagna alla möjlig tillfällen att för att göra mig påmind. Han var nog artig att fråga om hg ämnade besöka societeten i Rom och om han i sådant full kunde vara till någon nytta ‐ men jag undanbad mig naturligtvis och sa honom att jag reser för min hälsa. Jag tog mig även friheten att fråga honom om hans värdighet, yttrande min förvåning över att en så ung man var så högt avancerad inom det andliga ståndet. Han underrättade mig att han inte hade något ämbete, utan endast såsom "Monsignore" (närmaste värdigheten under Cardinal) var attacherad vid Hans Helighets person, men så tillika att han var mycket på resor. Verksamheten i övrigt kunde jag inte få sätt reda på och icke tordes jag göra några frågor, ty min man var mig för fin. Om han tillhör den mäktiga orden kan jag inte svära på, men att snart få se hans namn i tidningarna som Cardinal ‐ bereder jag mig på.