» Arkivet    » Artiklar    » Bilder    » Blogg    » Diatrioron    » Introduktion    » Kalendarium    » Kontakt    » Media    » Släkttavlan    » Sök    » Wikipedia    

BLOGG
Ulla Appelquist, 1929-2018 (del 3)
Publicerat: 10 maj 2018
Som ni säkert vet så har Ulla Appelquist avlidit (LÄS MER: BLOGG: Ulla Appelquist, 1929-2018 och BLOGG: Ulla Appelquist, 1929-2018 (del 2)), och nu är (den borgerliga) begravningen på Skogskapellet över. Mottagning ägde rum efteråt på närliggande Enskede-Terrassen.
Ulla Appelquists bortgång påminde mig om något som har ekat i mitt huvud under de senaste åren, och det var att skriva lite om Ulla Appelquists bakgrund och liv. Men nu var hon borta och det var för sent att fråga henne. Men, som en händelse som kändes som en tanke, lästes följande text upp på begravningen, som jag nu fått tillstånd att publicera på LidmanArkivet.
En som inte nämns i texten nedan är Ulla Appelquists far. Han hette Gösta Appelquist och även om han och Jenny Skärlund inte var gifta när Ulla Appelquist föddes så erkände han sedan faderskapet och Ulla Appelquist bar alltså sin faders efternamn.

Ulla föddes i Virserum [Virserum socken] i Småland den 28 jul 1929. Eftersom hennes mamma [Jenny Skärlund] var ogift, vilket inte gick för sig på den tiden, placerades Ulla på ett barnhem i närheten av Norrköping. Glädjande nog arbetade Ullas mamma där, så hon fick ändå närheten till sin mor?

Vare sig vänner eller släktingar kände till Ullas existens förrän hennes mamma dog av en hjärnblödning, när Ulla var 3 år. Ulla togs om hand av mammans systrar; Dina Skärlund och Helga Skärlund, som bodde i Arkösund.

Samtidigt som Ulla skulle börja skolan gick flytten upp till Stockholm. Men Ulla kom att tillbringa alla sina somrar i Arkösund, där hennes övriga mostrar/moster? drev ett pensionat. Helga dog i början av 50-talet, men Ulla var då vuxen, och kunde stå på egna ben?

Ulla gick på Wallinska flickskolan vid Tegnérlunden, och fick som 17-åring arbete inom Stockholms stad, direkt efter skolan. Där blev hon kvar fram till sin pension, om än med olika typer av befattningar.

De sista 15 åren av sitt yrkesliv jobbade Ulla med inredning och upphandling av möbler och utrustning till äldreboenden. Hon var dessutom sekreterare i Konstnämnden i Stockholm. Hon gick på konstronder med olika konstnärer och politiker och köpte in konst till stadens offentliga lokaler. Den här perioden var den roligaste i Ullas yrkesliv. Hon hade en fantastisk känsla för färg och form, som här fick blomma ut.

I början av sin yrkesbana jobbade Ulla på Barnavårdsnämnden, nuvarande Socialförvaltningen, och det var där som hon träffade sin blivande make; Sam [Sam Lidman]. De gifte sig 1952. Ulla och Sam bodde först i Sams föräldrars stora lägenhet på Frejgatan [Frejgatan 62]. Där disponerade de en del av lägenheten, med egen utgång till Hälsingehöjden. Något år senare fick de ett eget boende på Gyllenstiernsgatan [Gyllenstiernsgatan 20], vid Gärdet. Där kom de att bo tillsammans under hela sitt gemensamma liv.

Ulla och Sam levde ett rikt socialt liv, med stor släkt och en ännu större vänkrets. Och efter det att de 1964 köpte sommarhuset på Tynningö [Tynningövägen 9], kom Ulla och Sam att arrangera många stora och glada och frikostiga fester för alla sina vänner.

Moster Dina var en viktig del av Ullas liv. Dina var henne när och kär, och hon tillbringade många somrar ute på Tynningö tillsammans med Ulla.

Ulla fick uppleva olika delar av världen då hon tillsammans med Sam under 2000-talet bland annat besökte Västindien, Thailand, Kina, Indonesien, Malaysia, Kina och Nepal.

När Sam gick bort försvann inte bara en älskad make, utan också resandet och en del av det rika sociala livet. Ullas sista år blev tuffa då hon drabbades av två strokes. Hon fick hjälp från hemtjänsten med handling och viss matlagning, och när lägenheten på Gyllenstiernsgatan skulle stambytas, och hon tvingades att flytta till ersättningslägenhet, då tappade hon mycket av sin kraft och energi och insatserna från hemtjänsten fick optimeras.

Men det fanns fortfarande vissa glädjeämnen i Ullas liv. Några yngre män bland hemtjänstpersonalen blev dagens höjdpunkter. Som en lycklig liten skolflicka kunde hon berätta om vad dom hette, och hur om trevliga dom var.

Men Ulla tappade alltmer livslusten, och en tilltagande demens gjorde det med tiden nödvändigt för henne att flytta till äldreboendet i Saltsjö-Boo [Tollarö äldreboende]. Där kom hon att leva ett år – men även där fanns det ung manlig personal som hon gärna ville berätta om, när hon fick besök.

Det sista året gladdes Ulla särskilt över bilutflykterna, och att få komma ut till sitt så kära gamla sommarställe på Tynningö.

Vi vill idag minnas Ulla för hennes ibland underfundiga sätt att se på livet. Hon hade en förmåga att iaktta detaljer i roliga absurda situationer, och sedan återberätta dessa på ett mycket målande och underhållande sätt. En anhörig minns hur Ulla kunde skoja kring poesi, och ofta citera sitt eget bidrag: "Skogen är full av tjädrar – jädrar!"

 
 
10 senaste artiklarna
10 senaste blogginläggen
9 slumpade profiler

Elsa
Lidman
1874-1952

Ogift.

Jan
Berggrén
1950-1972

Ogift.

Sigrid
Lidman
1893-1967

Ogift.
15 slumpade bilder