Det är dags för ytterligare ett sammanfattande blogginlägg, denna gång om de avtryck som Lidmännen gjort på diverse orters stadsbild.

Denna skapelse, av Sam Lidman (1824-1897), är nog den mest kända av de Lidmanska skapelserna (LÄS MER: BLOGG: Sam Lidman och Djäkneberget).

Även denna låg Sam Lidman bakom, då han samlade in medel till och lät bygga denna gångbro, uppförd 1867. Den revs dock 1966 och ersattes av en kraftig betongbro som en del av Cityringen.

Skapad av Sam Lidman (LÄS MER: BLOGG: Sam Lidmans mindre kända Stureobelisk).

Johan Lidman (1840-1905) var inblandad i resningen av dessa (LÄS MER: BLOGG: Johan Lidman, Långa raden och två efterlämnade monument).

Rudolf Lidman (1828-1889) drev på för att denna skulle resas, delvis som en något rätthaveristisk hämnd på din före detta chef Axel Bennich (som var frihandelsförespråkare) och statyn fick representera dess motsats, protektionism, i form av motivet Magnus Stenbock. Stenbocksstatyn restes först 1901, alltså efter Rudolf Lidmans död, och dennes deltagande inkluderades inte i statyns bakgrundshistoria (LÄS MER: DIATRIORON: Borgerlig idyll och tragedi).

Döpt efter Sven Lidman (1882-1960) och leder ut från Stora Vilunda (familjens hem under 1930-talet).

Döpt efter Sam Lidman, och ligger bredvid dennes skapelse, det ovan nämnda Djäkneberget.

Döpt efter Jenny Benzelstierna (1805-1880), gift med Carl-Petter Lidman (1807-1881).

Döpt efter Sam Lidman, och i sammanhanget värd att nämna (även om en skola är mer temporär än till exempel en park som Djäkneberget).