Det är dags för ytterligare ett sammanfattande blogginlägg, denna gång om de avtryck som Lidmännen gjort på diverse orters stadsbild.

Denna skapelse, av Sam Lidman (1824-1897), är nog den mest kända av de Lidmanska skapelserna (LÄS MER: BLOGG: Sam Lidman och Djäkneberget).

Skapad av Sam Lidman (LÄS MER: BLOGG: Sam Lidmans mindre kända Stureobelisk).

Johan Lidman (1840-1905) var inblandad i resningen av dessa (LÄS MER: BLOGG: Johan Lidman, Långa raden och två efterlämnade monument).

Rudolf Lidman (1828-1889) drev på för att denna skulle resas, delvis som en något rätthaveristisk hämnd på din före detta chef Axel Bennich (som var frihandelsförespråkare) och statyn fick representera dess motsats, protektionism, i form av motivet Magnus Stenbock. Stenbocksstatyn restes först 1901, alltså efter Rudolf Lidmans död, och dennes deltagande inkluderades inte i statyns bakgrundshistoria (LÄS MER: DIATRIORON: Borgerlig idyll och tragedi).

Döpt efter Sven Lidman (1882-1960) och leder ut från Stora Vilunda (familjens hem under 1930-talet).

Döpt efter Sam Lidman, och ligger bredvid dennes skapelse, det ovan nämnda Djäkneberget.

Döpt efter Jenny Benzelstierna (1805-1880), gift med Carl-Petter Lidman (1807-1881).

Döpt efter Sam Lidman, och i sammanhanget värd att nämna (även om en skola är mer temporär än till exempel en park som Djäkneberget).