Tanken med denna krönika är att skapa en kortfattad översikt över släkten Lidman och alla grenars gemensamma anor, från 1600-talets början fram till 2000-talet. Här och var länkar jag vidare till fördjupningar om en viss person, plats eller händelse.

Jag har valt att följa namnet Lidman och historien om dem som burit detta namn. I regel brukar jag runda av på spinnsidan efter en generation, då kvinnan (och hennes barn) får ett nytt namn och grenen anses därmed vara genealogiskt utdöd. Detta är dock inte alltid fallet, det finns bärare av namnet Lidman även på spinnsidan, som vi ska se (inte minst är jag själv ett exempel på detta!).

Torrsjö-Peder [?-1672] anges vara den äldsta kända anfadern (på svärdssidan) i till exempel Svenska ättartal [1890] (med undantag för Bengt Gustafsson, mer nedan) och inte minst i Blodsarv [Albert Bonniers förlag, 1937] av Sven Lidman. Men Torrsjö-Peder verkar vara en sammanslagning av Peder Månsson och Peder Pedersson (mer om dessa två nedan) med lite falsarier som bonus och kan läsas om i BLOGG: Får jag presentera den riktiga Torrsjö-Peder?.

Bengt Gustafsson som nämns i bland annat Svenska ättartal sägs där ha levt tre generationer före Torrsjö-Peder. Drygt 20 år senare ges han i Svenska släktkalendern [Albert Bonniers förlag, 1930] även yrket rusthållare (vilket gör mig lite misstänksam - har bara legenden växt?). Han omnämns även på släkttavlan Den jäderlundska men jag misstänker att källan oavsett är Svenska ättartal. Bengt Gustafsson kanske har funnits men detta skulle i så fall innebära att han borde vara född i mitten av 1500-talet och det är därmed svårt att verifiera sanningshalten i detta. Sam Lidman (1824-1897) gjorde ett försök att koppla ihop denne Bengt Gustafsson med Torrsjö-Peder genom att namnge de två saknade personerna, något jag anser var en historieförfalskning (LÄS MER: BLOGG: Sam Lidman - Den kreative släktforskaren).

Med detta sagt så lägger jag Torrsjö-Peder och Bengt Gustafsson åt sidan och går igenom den faktiska historien.

Kända barn:

• Peder Pedersson (1660-1719) g. Johansdotter
  Skräddare på Torrsjö mellangård

Den äldsta anfadern är en viss Peder Månsson. Vi möter honom för första gången (ironiskt nog) då han begravs 1672 på vad som idag är Flisby gamla kyrkogård (något dödsdatum står inte). Han föddes troligtvis c. 1610, okänt var, och av efternamnet att döma så hette fadern Måns eller Magnus (det är samma namn). Modern är helt okänd.

Från dödsnotisen så kan vi bara läsa att han var från Torrsjö och att han till yrket var Fältvävare, det vill säga underofficer i armén (han kanske deltog i något av stormaktstidens krig på kontinenten) samt att prästen i betalning för begravningen (så kallad "likstol") fick en ko. Hustrun är helt okänd.

Dödsnotis: "... begravs Fältvävaren Per Månsson i Torrsjö. För likstol gavs en ko."

Föddes troligtvis omkring 1660, okänt var.

I Peder Pederssons dödsnotis går det att läsa att han dog bara några dagar efter hustrun Elisabeth Johansdotters begravning, då han, hemkommen från kyrkan, blir sjuk "af håll och styng" och avlider några dagar därefter. Han var vid tillfället 59 år och 9 veckor gammal.

Dödsnotis: "22 Novemb. begravs man ifrån Tårsjö [Torrsjö], hwars hustru 14 dagar tillsförinnan wardt begrafen. Strax han kom tå han ifrån kyrkian, blef han siuk af håll och styng, och uppå en Gudelig beredelse om natten emällan fred= och lördagen, som war d. 14 novemb. dödde sedan han ehr.(ligt) och förswar(ligt) lefat hafer uti 59 Åhr och 9 wackor. Hans namn var Peder Pedersson."

Hustrun Elisabeth Johansdotter dödsnotis: "Dominica 24 post Trinit som war d 8 Novemb. begrofs dessa Efftertecknade Ehrl. Menniskor nembl. Peder Pedersson den äldre 58 åhr och 4 Weckor Gamla hustru i Tårsjö [Torrsjö] hwilken förde ett stilla och förswarligt lefwerne, then på 1/2 åhr kändt swåra anstöter af swullnad siukan, hwar utaf hon dock tämmeligen är restituerat till hälsan igen. Men d. sidsta October om qwällen ansatte bemälte krranckheet henne så häftigt att uppå en sann Gudelig beendelse, sampt sundt förnuft och talande tunga hon stilla afsåmnade d 4 Nov. kl före 10 för Middagen. Benämnd Elisabeth Johansdotter.

Kända barn:

• Anders Pedersson [1687-?] (Öde okänt)
• Lars Pedersson (1688?-1747) g. Svensdotter
  Skräddare på Torrsjö mellangård
• Ingärd Pedersdotter (1691-1724) g. Månsson
• Peder Pedersson g. Pedersdotter

Lars Pedersson, född omkring 1688? (okänt var, dock troligtvis på Påland där äldre brodern Anders Pedersson föddes 1687 och yngre systern Ingärd Pedersdotter 1691).

Lars Pedersson gifter sig 1717? (enligt släkttavlan Den dubbelsidiga, något jag inte lyckats få bekräftat) med Karin Svensdotter, född 1693 på Orreda. Precis som fadern Peder Pedersson var Lars Pedersson Skräddare på Torrsjö mellangård. Lars Pedersson avlider 1747 på Torrsjö mellangård medan hustrun Karin Svensdotter avlider 1770 på Målen hos sonen Sven Larsson.

Dödsnotis: "Den 21 jun begravdes dannemannen Lars Persson ifrån Torrsjö 58 år gammal som blef död den 17 efter 8 dagars sjukdom. En gudfruktig och andlig man under sin lefnad."

Kända barn:

• Maria Larsdotter [1718-?] (Öde okänt)
• Peder Larsson (1720-1785) g. Bengtsdotter
  Rusthållare i Lidhult
• Johannes Larsson (1723-1767) g. Johansdotter
• Sigrid Larsdotter [1728-?] (Öde okänt)
• Sven Larsson (1733-1777) g. Olofsdotter
  Nämndeman i Södra Vedbo häradsrätt
• Nils Larsson [1736-?] (Öde okänt)

Peder Larsson föds 1720 på Torrsjö mellangård och gifter sig 1751 med Annika Bengtsdotter från Påskarp i Solberga socken. Paret "skola bo på Lidhult" (enligt vigselnotisen) där Peder Larsson var verksam som rusthållare. Peder Larsson avlider 1785 i Lidhult medan hustrun Annika Bengtsdotter avlider 1803 i Påskarp (där hon även alltså var född).

Dödsnotis: "Nämndemannen, Rusthållaren och gifta mannen Pehr Larsson från Lidhult, död af en olyckshändelse i det ett träd som han skulle fälla fallit på honom hwaraf han fick sin död. 63 år gammal."

Kända barn:

• Elisabeth Lidman (1752-1752)
• Lars Lidman (1752-1835) g. Rudbeck
  Hemmansägare på Källbo
• Johan Lidman (1755-1795) g. Bolling
  Rusthållare på Påskarp
• Sven Lidman (1757-1823) g. Landberg / g. Landberg
  Prost i Tingstad socken

Se "Före Lidman: På svärdssidan"

Peder Larssons mor hette Karin Svensdotter och hennes föräldrar Sven Andersson och Elisabeth Nilsdotter (hemmahörandes på Mårtensdrätt i Järsnäs socken), och farföräldrarna Anders Svensson [1624?-1718] och Karin Persdotter [1631?-1691] (hemmahörandes på Mårtensdrätt de med).

Annika Bengtsdotters anor på fadern Bengt Bollings sida relativt väldokumenterade, främst genom släktutredningen Släkten Bolling från Småland [1971]. Släkten hade sakta men säkert börjat övergå till att använda namnet Bolling (även om Annika Bengtsdotter inte verkar ha använt detta efternamn) och går att spåra tillbaka till en viss Sven Svensson (död 1636).

Mer om dessa anor finns att läsa i BLOGG: Släkten Bolling från Småland.

Annika Bengtsdotter anor på modern Kerstin Karströms sida har jag spårat tillbaka till en Lars Arvidsson, vars sonson Johan Karström (morfar till Annika Bengtsdotter) tog efternamnet Karström efter gården Karstorp i Bälaryd socken där han även var född.

Mer om dessa anor finns att läsa i BLOGG: Lite om de okända Karströmska anorna.

Översikter som dessa är svåra att komponera så att de blir lättförståeliga, och det blir inte lättare om släktnamn som Lars, Johan och Sven är tätt återkommande. Mitt enda råd är att hålla nedanstående översikt hårt i hand och försöka att följa med bäst det bara går.

De faktiska Lidmännen börjar vid Peder Larsson och Annika Bengtsdotters tre söner: Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman och från dem går varsin gren (nedan refererad till som Lars-grenen, Johan-grenen och Sven-grenen).

Namnet Lidman kommer från Lidhult, där de alla tre bröderna föddes samt en "En gammal beslägtad prest" med namnet Jonas Lidman, LÄS MER: BLOGG: Ursprunget till namnet Lidman.

Två av dessa, Lars Lidman och Sven Lidman, fick en akademisk utbildning medan mellansonen Johan Lidman blev utan. Varför det blev just denna uppdelning är okänt, men detta skulle påverka deras framtid på ett fundamentalt sätt (Johan Lidman ska ha kompenserats ekonomiskt, LÄS MER: BLOGG: Lidmanskt släktregister, anno c. 1870).

Lars Lidman ska initialt ha satsar på en teologisk utbildning men fann inte kallelsen (LÄS MER: BLOGG: Lidmanskt släktregister, anno c. 1870) utan gick vidare till juridiken och slutade sina dagar som jurist och Hemmansägare på Källbo. Dessutom slog han nog rekord bland Lidmännen i att gifta sig sent (LÄS MER: BLOGG: "Lidmännen gifte sig alltid sent") när han 1799, alltså i 50-årsåldern, gifter sig med Petronella Rudbeck, dotter till Olof Peter Rudbeck [1751-1798] (som Lars Lidman hade affärer med). Petronella Rudbeck var även ättling till den delvis galne, delvis geniale vetenskapsmannen Olof Rudbeck som bland annat upptäckte lymfsystemet, men även hävdade att Gamla Uppsala var Platons mytiska sjunkna Atlantis.

Barn:

1. Anna Charlotte Catrina Lidman (1800-1800)
2. Sofia Lidman (1803-1879) f.h. Källgren / g. Forsberg / f.h. Okänd
3. Carl-Petter Lidman (1807-1881) g. Benzelstierna
   Apotekare
4. Sven Fredrik Lidman (1810-1833) Ogift.
   Handelsbokhållare
5. Emelie Lidman (1812-1897) g. Ekeberg / f.h. Okänd / f.h. Pettersson
6. Eva Carolina Wilhelmina Lidman (1819-1821)
7. Hedvig Lidman (1823-1839)

Carl-Petter Lidman var utbildad till Apotekare men var från 1849 Apotekare, som han varit med och grundat, medan hustrun Jenny Benzelstierna från 1848 drev den på sin tid välkända Lidmanska flickpensionen, som hon även grundat (LÄS MER: BLOGG: Den Lidmanska flickpensionen).

Barn:

1. Alice Lidman (1842-1925) g. Löthner
   Lärare
2. Charlotte Bruce g. Nyblæus

Carl-Petter Lidman och Jenny Benzelstierna fick inga egna barn, men två fosterbarn har jag hittat: Alice Lidman (LÄS MER: BLOGG: Alice Lidman: Gravar och amerikanska ättlingar) och Charlotte Bruce (som jag inte har forskat något om).

När Carl-Petter Lidman avlider 1881 så dör denna gren ut på svärdssidan. Ättlingar finns dock, utöver bland Carl-Petter Lidmans fosterbarn, på spinnsidan även genom Sofia Lidman (LÄS MER: BLOGG: Sofia Lidmans tragiska öde och ättlingar) och Emelie Lidman (som Rikard Wolff var en ättling till, LÄS MER: BLOGG: Rikard Wolff - Lidmanättlingen).

Johan Lidman skulle, till skillnad från bröderna, inte få någon akademisk utbildning utan blev kvar som jordbrukare i trakten kring Lidhult. Hustrun Lena Bolling var även Johan Lidmans kusin (hon var dotter till Johannes Bolling, bror till Johan Lidmans mor Annika Bengtsdotter).

Johan Lidman och hustrun Lena Bolling skulle slå sig ner i Påskarp där Johan Lidman blev verksam som rusthållare.

Johan Lidman dog tidigt, redan 1795 (hustrun Lena Bolling gifter 1802 om sig med Jacob Bolling, sin syssling, men fick med denne inga barn).

Barn:

1. Johan Lidman (1779-1830) g. Hagerstedt
   Hemmansägare på Backegård
2. Anna Christina Lidman (1782-1812) g. Hultgren
3. Sven Lidman (1784-1784)
4. Barn Lidman (1785-1785)
5. Johanna Catharina Lidman (1786-1788)
6. Sven Lidman (1789-1789)
7. Maria Lidman (1790-1867) g. Lidman
8. Sven Magnus Lidman (1794-?) (Öde okänt)
9. Johanna Lidman (1795-1826) g. Wallin

Flera barn är centrala för den fortsatta historien:

Först är det sonen Johan Lidman (1779-1830, mer nedan), sedan är det dottern Maria Lidman (gift med kusinen Lars Lidman, mer nedan i stycket om Lilla Gullborg) och dottern Johanna Lidmans tragiska liv har jag bloggat om i BLOGG: Johanna Lidmans tragiska öde och ättlingar.

Johan Lidman verkade initialt som arrendebonde, det vill säga en jordbrukare som betalade för rätten att bruka ett stycke jord. 1815 skulle dock han och familjen slå sig ner på Backegård i Styrstad socken.

Varför slog Johan Lidman sig ner där han gjorde? Om detta kan vi egentligen bara spekulera, men troligtvis påverkade det faktum att farbrodern Sven Lidman och även dennes son Lars Lidman redan bodde i trakten (dessa två kommer jag komma till i styckena rörande den tredje grenen). Oavsett så blir Johan Lidmans köp av Backegård en del av en bredare trend där stora delar av släkten sakta men säkert lämnar Småland bakom sig för att etablera sig i Östergötland, och då i trakten kring Norrköping.

Barn:

1. Johan Lidman (1803-1847) g. Jakobsdotter
   Hemmansägare på Backegård
2. Carolina Lidman (1805-1830) Ogift.
3. Lena Lidman (1808-1879) g. Rosendahl
4. Johanna Lidman (1811-1889) g. Eriksson
   Hemmansägare på Backegård
5. Claes Gustaf Lidman (1814-1827)
6. Peter Emanuel Lidman (1819-1820)
7. Maria Lidman (1821-1902) g. Åström

Barn:

1. Maria Charlotte Lidman (1827-1829)
2. Sophia Lidman (1829-1911) g. Nilsson
3. Magdalena Lidman (1831-1916) Ogift.
   Tjänarinna
4. Ernst Fredrik Lidman (1834-1837)
5. Johanna Lidman (1837-1910) g. Eriksson
6. Johan Fredrik Lidman (1839-1840)
7. Gustafa Lidman (1841-1933) g. Andersson
   Hemmansägare på Backegård

Johan Lidman kom att ärva Backegård men i och med dennes död 1847 så dör denna gren ut på svärdssidan. (Eller gjorde den det, ser mer under "2022: Året då historien skrevs om"). Naturligtvis finns det gott om släktingar på spinnsidan - till exempel en amerikan som var en ättling till denna "Johan-gren" ska ha besökt min morfar Sven Lidman på 1950-talet. Exakta detaljer kring detta möte är tyvärr okända men troligtvis var han en ättling till någon av de personer från denna gren som jag i skrivande stund vet emigrerade till USA (LÄS MER: BLOGG: Lidmanska emigranter i Nordamerika).

Men oavsett, de som ärvde Backegård efter Johan Lidman var dels hustrun Sara Jakobsdotter och systern Johanna Lidman. I och med deras bortgång på 1880-talet (Sara Jakobsdotter 1882 och Johanna Lidman 1889) så ärver Johan Lidman och Sara Jakobsdotters dotter Gustafa Lidman allt. Och hon skulle vara ägare av gården fram till sin död 1933.

Så när slutade den Lidmanska eran på Backegård? Jag vet faktiskt inte, längre än så har jag inte lyckats komma.

Länge var denna Johan-grenens historia enkel och linjär: den var tre generationer Lidmän, alla med namnet Johan Lidman och när den siste i denna linje avlider 1847 så dog även grenen ut (så står det i till exempel Blodsarv samt på släkttavlan Den dubbelsidiga).

Men 2022 kom det fram att detta inte var fallet. I och med utforskandet av Anna Christina Lidman, en dotter till den första Johan Lidman (hennes öde hade tills dess hade varit okänt) så visade det sig att flera ättlingar till Anna Christina Lidmans son Sven Andersson ha tagit namnet Lidman. Så denna gren levde vidare även efter den siste Johan Lidmans död 1847. Förenklat så finns det tre Lidman-grenar bland Anna Christina Lidmans ättlingar (eller Liedman som vissa stavade namnet): en i Kanada (genom Johan Algot Lidman, vars öde i skrivande stund är okänt), en i Sverige (genom barnbarn till Edvard Liedman, grenen är inte utslocknad) samt en i USA (genom William Liedman, dock utslocknad när denne avlider 1940).

Mer om denna gren kan läsas i BLOGG: Anna Christina Lidmans öde och den Lidmanska Liedman-grenen.

Sven Lidman, 1757-1823

Den tredje brodern Sven Lidman var alltså den andre i denna brödratrio att få en akademisk utbildning. Efter teologiska studier i Lund 1773 så kom han att satsa på en kyrklig karriär, blev Komminister i S:t Johannes församling och slutade som Prost i Tingstad socken.

Hustrun Catharina Landberg var dotter till Gustaf Landberg, Sven Lidmans företrädare på positionen som Komminister i S:t Johannes församling.

Barn:

1. Petter Gustaf Lidman (1783-1783)
2. Sven Lidman (1784-1845) g. Annerstedt
   Domprost i Linköping domkyrkoförsamling
3. Lars Lidman (1786-1839) g. Lidman
   Hemmansägare på Lilla Gullborg
4. Carl Lidman (1788-1788)
5. Johan Erik Lidman (1792-1800)
6. Carl Petter Lidman (1796-1797)

Sven Lidman och Catharina Landberg fick totalt sex barn (uteslutande söner, udda nog) men bara två når vuxen ålder - Sven Lidman (född 1784, Domprost i Linköping domkyrkoförsamling) och Lars Lidman (född 1786, Hemmansägare på Lilla Gullborg).

Även andra hustrun Eva Landberg var dotter till Gustaf Landberg.

Den yngre av de två, Lars Lidman, skulle bli Hemmansägare på Lilla Gullborg och 1816 gifter han sig med sin kusin, den tidigare nämnda Maria Lidman. På Lilla Gullborg skulle Lars Lidman, Maria Lidman och deras ättlingar leva under tre generationer varav den sista, Albertina Ringstrand, avled 1942 (LÄS MER: BLOGG: Lidmangårdar - Lilla Gullborg).

Det är ett rätt intressant händelseförlopp här: 1815 flyttar Johan Lidman in på Backegård, inte långt från den ogifta kusinen Lars Lidman på Lilla Gullborg, året därpå flyttar även denne Johan Lidmans syster Maria Lidman till trakten och gifter sig med Lars Lidman. Kan Johan Lidman ha agerat äktenskapsförmedlare mellan Maria Lidman och Lars Lidman? Bara en liten spekulation som är svår att få svar på.

Barn:

1. Maria Lidman (1818-1861) f.h. Okänd / g. Ringstrand
2. Ebba Charlotte Lidman (1820-1821)
3. Eva Charlotte Lidman (1822-1827)
4. Sven Lidman (1824-1905) Ogift.
   Hemmansägare på Lilla Gullborg
5. Josephina Lidman (1827-1830)
6. Johan Carl Lidman (1829-1830)
7. Josephina Lidman (1830-1901) g. Bergqvist
8. Johanna Gustafa Lidman (1834-1844)

Sven Lidman drev Lilla Gullborg vidare efter fadern Lars Lidmans död 1839. När Sven Lidman själv avlider 1905, ogift och utan barn, så dör denna gren ut på svärdssidan och Lilla Gullborg gick vidare i arv till systerdottern Albertina Ringstrand (LÄS MER: BLOGG: Lidmangårdar - Lilla Gullborg, som sagt).

Den äldre sonen, Sven Lidman, skulle efter att ha arbetat som legationspredikant i Konstantinopel (LÄS MER: BLOGG: Sven Lidman - Legationspredikant) komma till Linköping, gifta sig där 1820 med Ebba Annerstedt och sluta sina dagar som Domprost i Linköping domkyrkoförsamling (LÄS MER: BLOGG: Biografi: Sven Lidman, 1784-1845).

Tre av de fyra döttrarna når vuxen ålder (lilla Rosa Lidman avlider redan som spädbarn 1839). Henriette Lidman, Ebba Lidman och Lisen Lidman klarar sig bra, i alla fall socialt, genom att de gifter sig adligt eller borgerligt och får många barn.

De åtta sönerna går det sämre för. Fyra av dem skulle drunkna: Carl Lidman (1846 i Mexikanska golfen, LÄS MER: BLOGG: Carl Lidmans sista seglats), Otto Lidman (1858 i Kalmarsund, LÄS MER: DIATRIORON: Novemberdimmor), Claes Lidman (1857, LÄS MER: DIATRIORON: Novemberdimmor) och Manne Lidman (eventuellt i Engelska kanalen, LÄS MER: BLOGG: Biografiska anteckningar - Manne Lidman).

Av de kvarvarande fyra sönerna avled tre i cancer (i och för sig i vuxen ålder, men det är naturligtvis ett väldigt smärtsamt sätt att dö på). Den fjärde, Sam Lidman, fick 1850, när han alltså endast var i 25-årsåldern, ena benet delvis avskjutet och sedan amputerat under dramatiska omständigheter under en militärövning på Ladugårdsgärde i Stockholm (LÄS MER: DIATRIORON: Den excentriska granaten samt DIATRIORON: Fyrtiosju lyckliga år uppå träben). Denna olycka, som i praktiken förhindrade en framtida militär karriär, resulterade dessutom i att han fick leva med ett träben under resten av sitt liv. På hans gravsten i Lidmanska familjegraven i Linköping står det stoiskt "47 lyckliga år uppå träben". Under dessa 47 år hann Sam Lidman vara väldigt produktiv, vilket bland annat bevisas av hans skapelse Djäkneberget i Västerås.

Det finns en historia som jag ofta hörde under min uppväxt, den om hur Ebba Annerstedt efter att ha förlorat så många barn till slut vägrade öppna dörren för brevbäraren, på grund av rädslan för att denne skulle komma med nya dåliga nyheter om avlidna barn. Den finns även i en annan version, där det berättas att när hon såg prästen komma gående, då alltid gick över till andra sidan gatan.

Sant eller inte, så är de i alla fall talande för det trauma Ebba Annerstedt måste ha genomlidit (med undantag för Rosa Lidman död 1839 så hann barnens far, Sven Lidman, aldrig uppleva denna tragedi eftersom han dog redan 1845, det vill säga innan det hann utspela sig till fullo).

Av de åtta sönerna så är det endast två som gifter sig och får barn, det vill säga Rudolf Lidman och Johan Lidman. De gifter sig med systrarna Olga Wolff och Helny Wolff (dessa kom att överleva sina respektive makar med nästan 40 år, inte bara ett resultat av att de nådde en högre ålder utan även en dryg 20-årig åldersskillnad mellan respektive maka och make). Så av totalt tolv barn, så var det endast de två bröderna Rudolf Lidman och Johan Lidman som förde namnet Lidman vidare.

Barn:

1. Elsa Lidman (1874-1952) Ogift.
   Kontorsskrivare
2. Sven Lidman (1882-1960) g. Thiel / g. Otterdahl
   Författare

Rudolf Lidman och Olga Wolff får, utöver dottern Elsa Lidman även sonen Sven Lidman. Sven Lidman får i sin tur, genom två äktenskap (det första med Karin Thiel och det andra med Brita Otterdahl), totalt åtta barn men endast två söner. Den ena av dessa, Sam Lidman, får aldrig några barn och Sven Lidman får uteslutande döttrar. Så Rudolf Lidmans gren var på väg att dö ut på svärdssidan. Idag har dock två dottersöner till Sven Lidman, kusinerna Jonas Lidman (jag själv) och Sam Lidman, bytt efternamn till Lidman och dessutom fått barn (Chilu Lidman och Annika Lidman respektive Jari Lidman och Joan Lidman) som kommer att föra namnet vidare.

Barn:

1. Carl Lidman (1887-1947) g. Svensson
   Kamrer
2. Margareta Lidman (1889-1889)
3. Birgit Lidman (1891-1928) g. Lindgren
4. Sigrid Lidman (1893-1967) Ogift.
5. Ebba Lidman (1894-1953) g. Nystrand
   Mäklare
6. G-A Lidman (1895-1962) g. Engström
   Tjänsteman
7. Sam Lidman (1898-1899)

Bland Johan Lidman och Helny Wolff bärs namnet vidare genom sonen G-A Lidman. Intressant är G-A Lidmans sondöttrar Madeleine Lidman och Elisabeth Lidman i denna gren har valt att behålla namnet Lidman och dessutom låtit sina barn ta detta efternamn. Detsamma gäller G-A Lidmans sonsondotter Hélène Lidman och hennes dotter Ebba Lidman.

Den äldsta anfadern på Lidmanska svärdssidan är alltså Peder Månsson, men vi har nog inte så mycket gemensamt med honom.

Från mig själv befinner han sig cirka 350 år bort, totalt 10 generationer, och ungefär 0,1% av hans gener har jag ärvt.

Men om Peder Månssons öde (eller annan valfri ana för den delen) inte utspelat sig det precis som det gjorde så hade det släktträd vi alla är ett resultat av sett helt annorlunda ut och vi aldrig existerat.

Så samtidigt som vi inte har så mycket gemensamt med anor från Peder Månsson tid så är vi, just paradoxalt nog, till 100% beroende av dem och deras öde.