BLOGG

Ett kort utflykt till Torrsjö

Publicerat

19 september 2024

I somras besökte jag Flisby socken. Det blev ett kort besök på väg ner till Skara sommarland med familjen, men ett besök i alla fall.

På vägen ner stannade vid den Lidmanska familjegraven i Linköping (i Östergötland), och åkte sedan vidare mot Flisby socken (i Småland). Efter att ha sovit en natt hos Charlotte Lidman i Lidhult nordöstgård så besökte vi Torrsjö skola (som för närvarande håller på att renoveras för att ny familj ska flytta in) samt Torrsjö, som var mitt huvudfokus för besöket.

Frågan jag försökte få svar på var huruvida den kvarstående gården hade något att göra med Torrsjö mellangård, där våra anor föddes, levde och dog under 1600‐ och 1700‐talet (Torrsjö var på den tiden en by med fyra gårdar, men är idag men är idag en gård ‐ LÄS MER: Torrsjö i den proto-Lidmanska historien).

Det kortfattade svaret är "Nej". Detta eftersom dagens gård är byggd först 1988 då den dåvarande gården brann ner till bara grunden (jag besökte gården 1986 eller 1987, då bara i 10‐årsåldern och kände egentligen inte till den släktmässiga kopplingen).

Men den gård som fanns fram till 1988 då, kan den ha varit en rest av Torrsjö mellangård?

Vi pratade lite med de nuvarande ägarna (som även bodde i den gård som brann ner 1988), och vi spekulerade lite rörande om detta vore möjligt. Något definitivt svar kom vi inte fram till, mer forskning krävs. Jag fick i alla fall låna en bild på den gård som brann ner 1988: #3800.

Väl på väg mot Skara sommarland så såg jag plötsligt en avfart mot Mårtensdrätt. Utan att jag visste det så hade vi kört igenom Järsnäs socken där den Lidmanska stamfadern Peder Larssons mormor och morfar, Elisabeth Nilsdotter och Sven Andersson, levde och verkade. Men det var inte tid för att stanna.

Jag funderar på att göra en ensamresa ner till trakten. Då jag kan stå där och påta i jorden med en pinne, och stilla reflektera, utan barn som (förståeligt nog) bara vill åka till Skara sommarland, ointresserade av deras pappas besatthet av nedbrända gårdar och sedan länge avlidna anor...