| Plats, datum | Rom, 8 januari 1852 |
| Källa | Italiensk dagbok |
8 januari
Voro på Apolloteatern och såg på en opera, "Guglielmo Wellingrode", av Verdi – nu hör man ingenting annat i musikväg än Verdi och Meyerbeer [Giacomo Meyerbeer]. Pochini [Carolina Pochini] dansade och jag var lika förtjust i henne nu, som i Florens. När jag såg hennes graciösa, lekfulla och obekymrade hållning, kom jag att tänka på baksidan av tavlan, den sjuttonåriga flickan utom teatern. Förr i världen fick gladiatorerna offra sina liv till publikens förlustelse, nuförtiden äro ofta dygden, hälsan och hemmet, priset för publikens handklappningar. Nå! Den som arbetar för publikens nytta göra det också ofta på bekostnad av övertygelse, sömn och trevnad – nöje och nytta anser jag för olika sidor av samma sak, det förnuftiga livet, och är erkännsam mot dem som arbeta för andras; i vad väg som helst. I ??? tala emellertid de, som ogilla att ??? teaterfester göra omkostnader för glädjens underhållande och smakens bildande; och omöjligt kan jag fatta deras åsikt att de äro menliga för allmänna sedligheten. Om flertalet av konstnärerna äro slavar av penningen (och den sinnliga lustan, så är det lika säkert att flertalet av ämbetsmännen avser egen vinning än statens bästa) att prästerna gärna sätta den heliga Ande i sticket för pastoratet – skönheten, rättvisan och kärleken hava oftast dåliga tolkare, men en värdig försonar mångas oförmåga. Nöjen, fester och lekar hava tidtals kommit folkslag att glömma förlusten av friheten; sångare, violinspelare, danserskor, konstnärer med ett ord, hava blivit firade lika mycket som vilken statsman och vetenskapsidkare – vad bevisar det? Jo, att glädjen och skönheten äro lika lyckliggörande som friheten och upplysning. Jag kommer ihåg amerikanaren Stills yttrande till mig, i Dresden: "när jag tänker efter hur tråkigt vi hava med all vår frihet i Amerika, och när jag satt huru mycket angenämare européerna leva under förtrycket, så vet jag inte vilket jag skall föredraga.".
Pochini är bra hon – åt fanders med pryda formalister!

Jacob Kimvall
1972‐
Konsthistoriker
g. Sköldin
g. Hagel

Caroline Lidman
2005‐

Mauritz Åström
1860‐1924
Sättare
Ogift.

G-A Lidman
1895‐1962
Tjänsteman
g. Engström

Johan Lidman
1937‐2019
Företagare
g. Österström
g. Andersson

Elisabeth Lidman
1950‐
Administratör
g. Kimvall

Albertina Ringstrand
1849‐1942
Hemmansägare,
Lilla Gullborg
Ogift.

Rudolf Lidman
1828‐1889
Tullkontrollör
g. Wolff

Inga-Maj Gustafsson
1926‐2006
g. Lidman

Sam Lidman
1923‐2012
Författare
g. Appelquist

Carl De Geer
1869‐1919
g. Øllgaard

Jennie Liedman Roslund
1988‐

Sam Lidman
1824‐1897
Kapten
Ogift.

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman

Joakim Langer
1957‐
Entreprenör
g. Kaukonen