BLOGG
Lidmangårdar: Lidhult [25 oktober 2023]
Publicerat
Några förtydliganden och funderingar
Lidhult bestod på 1600- och 1700-talet (troligtvis, mer nedan) av tre gårdar: Lidhult norrgård, Lidhult södergård och Lidhult östergård (och borde därmed ses som en by). Men för att texten nedan inte ska bli för "styltig" så refererar jag bara till dessa som Norrgården, Södergården och Östergården respektive. Lidhult nordöstgård, byggd först på 1800-talet, följer samma princip, det vill säga Nordöstgården.
Norrgården, där allt hände?
Samtliga händelser (dödsfall, födslar, var de bodde, etcetera) kopplade till Lidmännen, deras anor och släktingar under 1600- och 1700-talet verkar ha utspelat sig på Norrgården. Källorna specificerar sällan den exakta gården, utan bara till "Lidhult" men de få som gör detta refererar uteslutande till Norrgården.
Rusthållet Lidhult och de (samtidiga) Rusthållarna där
Lidhult var ett så kallat Rusthåll. Ägaren av ett sådant hade, i utbyte mot vissa skattelättnader, skyldighet att hålla en beriden soldat för kavalleriet. Kronan fick ansvara för vapen medan rusthållaren fick stå för häst, ryttare och övrig utrustning. Men i det dagliga arbetet var ägaren jordbrukare eftersom gården naturligtvis behövde drivas: fält måste sås och skördas, djur hanteras, skogar huggas, etcetera.
Så länge är det enkelt men problemet är att flera personer i Lidhult verkar samtidigt ha varit Rusthållare. Jag har inte lyckats lista hur detta kommer sig, kanske ägdes Lidhult inte av en person, utan flera?
Vad som dessutom rör till är att Lidhult var en by, bestående av flera gårdar. Inte kan man äga en by? Eller sågs Lidhult som en enda enhet, en gård, med flera byggnader? Jag har inte lyckats får svar på dessa frågor, kanske mer forskning i framtiden kan kasta mer ljus på detta.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

KERSTIN
MÅNSDOTTER
(1658?‑1753)

 

PER
KARSTRÖM
(1650?‑1734)

Jordbrukare
Karstorp
 

BRITA
OLOFSDOTTER
(?‑?)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

KERSTIN
KARSTRÖM
(1698‑1753)


LARS
KARSTRÖM
(1696‑?)

Dragon

ERLAND
KARSTRÖM
(1702‑1763)

Rusthållare
Lidhult

SVEN
KARSTRÖM
(1704?‑1763)

Inhysesman
Lidhult

OLOF
KARSTRÖM
(1707‑?)

Rusthållare
Lidhult
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ANNIKA
BENGTSDOTTER
(1720‑1803)

 

JOHAN
KARSTRÖM
(1731‑1761)

Rusthållare
Lidhult
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ELISABETH
LIDMAN
(1752‑1752)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

SVEN
LIDMAN
(1784‑1845)

g. Annerstedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

RUDOLF
LIDMAN
(1828‑1889)

g. Wolff
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

SVEN
LIDMAN
(1882‑1960)

g. Thiel
g. Otterdahl
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

SVEN
LIDMAN
(1921‑2011)

g. Grentzelius
 
 
 
 
 
Lidmännen och deras anor på Lidhult
Cirka 1695-1722: Anor
Det första spåret av Lidmännen i Lidhult (i Flisby socken) eller deras anor som jag hittat är på 1690-talet. Till Lidhult flyttar då Handlare Johan Karström, född på Karstorp i Bälaryd socken, en gård han även tagit namnet i från (LÄS MER: BLOGG: Ursprunget till namnet Lidman). Angående hustrun vet jag ingenting mer än hennes namn: Brita Olofsdotter.
Johan Karström ska även ha ägt Lidhult, som alltså var ett Rusthåll, och Johan Karström därmed även per definition Rusthållare där.
Paret fick flera barn i Lidhult. Viktigast i sammanhanget är Kerstin Karström, född 1698, eftersom hon är vår anmoder. Hon skulle 1716 gifta sig med Bengt Bolling, född 1690? i Påskarp i Solberga socken. I Påskarp skulle paret även slå sig ner och få minst två barn: Johannes Bolling (1718) och Annika Bengtsdotter (1720).
Johan Karström avlider 1722 i Lidhult (hustrun Brita Olofsdotters öde är, som sagt, okänt).
Utvikning: Kerstin Månsdotter [1658?-1753] från Lidhult
1753 avlider en viss Kerstin Månsdotter i Lidhult. Hon var änka efter Johan Karströms bror Per Karström [1650?-1734], men var även född i Lidhult. Hon hade gift sig med Per Karström och bott med honom på Karstorp, men hade någon gång flyttat tillbaka till Lidhult, där hon alltså avlider 1753. Kerstin Månsdotter är naturligtvis ingen anmoder till Lidmännen (utan gift med en bror till en). Men jag tänker att hennes livsöde ändå kan vara ett eko av fler genealogiska kopplingar mellan Flisby socken och Bälaryd socken, än längre tillbaka? Tyvärr går denna hypotes inte att verifiera eftersom kyrkoböckerna inte går så pass lång tillbaka.
1720-cirka 1785: Lidmännen i Lidhult, första gången
Annika Bengtsdotter (dottern till Bengt Bolling och Kerstin Karström) skulle 1751 gifta sig med Peder Larsson (född 1720 på Torrsjö mellangård), och paret "skola bo i Lidhult" (enligt vigselnotisen).
Så när den nygifta Annika Bengtsdotter med maken Peder Larsson flyttar in i Lidhult, så är det säkerligen en plats hon var bekant med: modern Kerstin Karström var alltså född här och morfadern varit Handlare här (Johan Karström, död 1722, som sagt).
Men det fanns mer familjära kopplingar i Lidhult. I en av de få husförhörslängderna från Lidhult, en från 1759 (den äldsta jag kan hitta), har vi en ögonblicksbild över totalt fyra familjer som bodde i Norrgården detta år.
  1. Erland Karström [1702-1763], Rusthållare (Annika Bengtsdotters morbror) med hustrun Elisabeth Persdotter (som kallas Lisken, synonym till Elisabeth).
  2. Johan Karström [1731-1761], Rusthållare (son till ovanstående Erland Karström samt naturligtvis Annika Bengtsdotters kusin) med hustrun Catharina Hultan och deras två barn Lars (2 år gammal) samt Lena (1/4 år gammal).
  3. Sven Karström [1704?-1763], Inhysesman (Annika Bengtsdotters morbror han med), änkling efter hustrun Maria Andersdotter samt barnen Sara (20 år, "i Torranstorp", det vill säga Täringstorp) samt en dotter till, Annika.
  4. Nämndeman Pehr Larsson (Peder Larsson), 38 år, Annika Bengtsdotter, 38 år, samt de tre sönerna Lars, 4 år (Lars Lidman), Johannes, 2 år (Johan Lidman) samt Sven, 1 år (Sven Lidman).
Eftersom Erland Karström, Johan Karström och Sven Karström alla (troligtvis, Sven Karströms födelsenotis har jag inte hittat) var födda i Lidhult så misstänker jag att dessa redan bodde på platsen när det nygifta paret Peter Larsson och Annika Bengtsdotter flyttade in 1751.
Värt i sammanhanget att notera är att i de generalmönsterrullor jag läste igenom (ett försök att hitta information om Peder Larssons rusthållarskap) så omnämns på 1740- och 1750-talet ytterligare en till morbror till Annika Bengtsdotter med namnet Olof Karström [1707-?], då Rusthållare i Lidhult (hans öde är i skrivande stund helt okänt).
Oavsett så skulle inom fyra år efter denna ögonblicksbild Erland Karström, Johan Karström (som dog väldigt ung), och Sven Karström alla ha avlidit.
I Lidhult skulle Peder Larsson och Annika Bengtsdotter få minst fyra barn: den första generationen Lidmän, som alla fick efternamnet Lidman, efter Lidhult (LÄS MER: BLOGG: Ursprunget till namnet Lidman). Dessa var: Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman samt lilla Elisabeth Lidman (som dock dog tidigt).
Peder Larsson avlider i Lidhult 1785 (eller någonstans i trakten) då ett träd han höll på att hugga ner föll över honom. Någon gång därefter (okänt när) lämnar Annika Bengtsdotter Lidhult. I stället flyttar hon tillbaka till Påskarp, där sonen Johan Lidman bodde med hustrun Lena Bolling (som även var Annika Bengtsdotters systerdotter). Här i Påskarp avlider Annika Bengtsdotter 1803.
Jag vet tyvärr inte vilket år Annika Bengtsdotter lämnar Lidhult men när detta sker så är den Lidmanska eran i Lidhult över. Eller den första i alla fall...
1965-pågående: Lidmännen i Lidhult, andra gången
1965 köpte min morfar Sven Lidman en gård i Lidhult: Lidhult nordöstgård (mitt eget namn, baserat på var den ligger i förhållande till Norrgården och Södergården).
Nordöstgården härstammar från första halvan av 1800-talet (mer nedan) och ligger cirka 500 meter från Norrgården och Södergården.
Släkten Hultman från Lidhult? Nej...
Även om Nordöstgården härstammar från 1800-talet så byggdes dagens huvudbyggnad först 1907 (cirka, olika källor säger olika saker) av en "byggmästare Hultman". Detta är troligtvis Anders Peter Emil Hultman [1866-1948], född 1866 i Lidhult (och enligt husförhörslängden Snickeribyggare, därav min slutsats). Två saker vill jag minnas ha hört om honom. Det första att hans släkt tagit efternamnet från Lidhult (Lidmännen tog Lid-delen, kvar var Hult-delen som "Hultmännen" tog). Det andra är att han var så stark att han, när den nya huvudbyggnaden var färdigbyggd, i ett rep ska ha dragit sig själv hela vägen upp till taknocken. Huruvida det där med där med repet och taknocken är sant eller inte låter jag vara osagt, men första delen kan jag i alla fall motbevisa. Anders Peter Emil Hultmans far var en viss Per Isak Hultman [1825-1899] född 1825 i Norra Vi socken. I dennes födelsenotis kan man läsa att fadern var hette Nils P. Carlsson och därmed dra slutsatsen att Per Isak Hultman var den som tog efternamnet Hultman (eller första generationen i alla fall). Så kanske han tog namnet Hultman från Lidhult? Nej, har det visat sig. För när Per Isak Hultman flyttar till Flisby socken 1850 (han bodde på flera olika platser här innan han till slut hamnade i Lidhult) så heter han redan Hultman ("Nilsson-Hultman" faktiskt). Så var Per Isak Hultman tog namnet ifrån vet jag inte, men det var bevisligen inte från Lidhult.
1971 köpte även mina föräldrar en före detta skola i Flisby socken, Torrsjö skola. Mellan de två platserna gick det skytteltrafik och det lunchades, umgicks och grillades (LÄS MER: BLOGG: Om Torrsjö skola).
Vid min morfars död 2011 tog Charlotte Lidman över egendomen, och äger den ännu i skrivande stund.
Lidhults utveckling, 1645-2000-talet
Jag minns en sommarkväll i Lidhult, någon gång på 1990-talet. Vi satt och pratade om hur Lidhult såg ut på Peder Larsson och Annika Bengtsdotters tid. Jag minns inte så mycket av diskussionen i sig, bara att jag bestämt sade att "allt minsann såg helt annorlunda ut". Jag minns inte vad jag baserade detta uttalande på. Troligtvis ingenting, jag misstänker att jag bara ville visa mig kunnig...
Men jag har funderat lite mer och (framför allt) forskat lite mer om detta. Så idag, drygt trettio år senare, så anser jag mig veta bättre. Byggnaderna som stod där på 1700-talet är (med största säkerhet) alla borta. Men många av dem har ersatts med moderna byggnader på samma plats. Så jag skulle säga att i alla fall Norrgården och Södergården finns kvar (Östergården verkar ha gått förlorad). Vägarna går dessutom ungefär som de gick på den tiden.
Lidhult år 1645
1645 bestod Lidhult som tidigare nämnts av tre gårdar: Norrgården, Södergården och Östergården. Alla dessa låg samlade i en korsning av två vägar: en nord-sydlig (Torrsjö i norr, Förås i söder) och en väst-östlig (dalen i väster, Lyckås i öster). Alla gårdar var omgivna av fält, på kartan noggrant utmarkerade vilka som tillhörde vilken gård: fälten till norr tillhörde Norrgården, de till söder Södergården och de öster Östergården (naturligtvis). Var exakt respektive gård låg finns tyvärr inte utmarkerat på kartan men jag misstänker att åkrarna geografiska position är en avspegling var respektive gård låg.
1700-talet
Från detta århundrade har jag tyvärr inte hittat någon karta.
Dock kan den ovan nämnda husförhörslängden från 1759 kasta lite ljud över situationen. I denna nämns endast Norrgården och Södergården, Östergården verkar inte längre finnas.
1800-talet
Från 1800-talet har jag hittat två kartor: en från 1805 och en från 1855.
1805 års karta
På denna ser vi var Norrgården och Södergården ligger. Inte heller på denna, precis som i husförhörslängden från 1759, nämns inte Östergården. Denna verkar helt enkelt inte längre finnas. Eller snarare, den verkar inte ha varit en oberoende gård men kanske själva byggnaderna fanns kvar? För i det fält som på kartan från 1645 tillhörde Östergården står ett antal byggnader samt att dessa dessutom är markerade som att vara en del av Norrgården. Kan detta vara den gamla Östergården? Dessutom har alla fälten omfördelats: det fält som på kartan från 1645 tillhörde Norrgården har delats upp mellan Norrgården och Södergården, fälten till öster tillhör nu Norrgården (fälten till söder tillhör, som tidigare, Södergården).
1855 års karta
Här ser vi att flera byggnader som har tillkommit (eller är kartan bara mer detaljerad?).
Två reflektioner har jag dock.
Den första är att de nu verkar ha skett nybyggnation i den norra delen av det fält till öster som på 1600-talet tillhörde Östergården. Min mormor Catherine Grentzelius (gift med min morfar Sven Lidman) berättade att man på 1960-talet kunde se resterna av en byggnad på detta fält samt ett träd alldeles intill. Troligtvis var dessa rester efter denna nybyggnation (som idag är helt borta).
Den andra reflektionen är att den gård min mormor och morfar köpte 1965 (Nordöstgården) finns med på denna karta. Gården fanns inte med på kartan från 1805 så jag drar slutsatsen att denna byggdes någon gång mellan dessa år (1805 och 1855 det vill säga). Byggnaderna är lite svåra att koppla ihop med de som står där idag, annat än möjligtvis den stora ladugården i gårdens norra sida samt möjligtvis den lilla byggnaden till vänster om denna.
2000-talet
Idag finns det många fler gårdar i Lidhult och detta gör det moderna Lidhult snarare till ett område än en by. Men ett uttryck finns kvar av den gamla byn: det finns två tydligt avgränsade gårdar på platserna för den gamla Norrgården och Södergården (BILDER: #3190).
Slutligen
Senast jag var i Lidhult, vilket var 2019 (LÄS MER: BLOGG: Utflykt: Återbesök på Lidhult) så stod jag där i korsningen mellan de två vägarna, där byn Lidhult en gång låg (och delvis ligger kvar, om än i uppdaterad version) och jag lät tanken vandra: här har tre första Lidmännen (Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman) alla lekt som barn. Kanske kom modern Annika Bengtsdotter ut när hon hörde något kommande på vägen medan fadern Peder Larsson jobbade på ett av de intilliggande fälten.
Kort sagt, jag hade naturligt helt fel i början av 1990-talet... och i dag har jag (förhoppningsvis) helt rätt.
Appendix
Första generationens Lidman-namn och deras ursprung?
Den första generationen Lidmän fick alltså namnet Lars, Johan och Sven (Lars Lidman, Johan Lidman, och Sven Lidman) vilket idag ses som typiska "Lidmannamn". Jag har planer på att i framtiden skriva ett blogginlägg rörande vilka dessa Lidmannamn faktiskt är samt teorisera lite var de kan ha kommit ifrån. Jag tänkte gå så långt tillbaka i släktträdet, se vart ett visst namn var populärt och sedan härleda namnet till denna gren. Till exempel kommer troligtvis Sven-traditionen från Sven Lidmans farmors far Sven Andersson (JordbrukareMårtensdrätt), var far hette Anders Svensson [1624?-1718], uppenbarligen hade en far med namnet Sven. Här är Sven-namnet vanligt och troligtvis har troligtvis sitt ursprung här.
Men det visar har nu alltså visat sig att Annika Bengtsdotter hade två morbröder med namnet Lars och Sven: Lars Karström [1696-?] och Sven Karström, båda födda i Lidhult. Om man dessutom lägger till kusinen Johan Karström (född i Lidhult han med) så finns alla tre namnet Lars, Johan och Sven representerade i Lidhult och under Annika Bengtsdotters egen tid. Kanske fick den första generationen Lidmän inte sina namn från avlidna anor, utan mer deras egen samtid?
Karströmska öden i akademisk form
Några våra Karströmska släktingar och anor dyker i avhandlingen "The acculturation of the Swedish soldiers who were ordered to the Finnish province of Tavastia after the Great Northern War until the 1760’s" [Jyväskylä universitet, 2015] av Heikki Vuorimies. I avhandlingen får dessa personer efternamnet stavat Carlström (LÄS MER: BLOGG: Om Karströmska anor och (prästerliga) släktingar). Avhandlingen är på finska men bäst jag kan tolka den så blev Annika Bengtsdotters morbror Lars Karström Dragon i Finland och att hans hustru hette Maria Wallin. Dock ska de två ha skiljts efter att hon varit otrogen mot honom, något han upptäckte när han kom tillbaka från en tid i fält (Lars Karström slutliga öde är inte känt).
Vi kan i denna läsa att Annika Bengtsdotters morfar Johan Karström (vår ana alltså) faktiskt ägde Lidhult och att när han avlider i Lidhult 1722 (år och plats var redan känt) så är det efter att ha i flera år lidit av hjärtproblem. Änkemodern (vars namn, Brita Olofsdotter, var känt sedan tidigare) lämnades att ta hand om, utöver rusthållet Lidhult, flera barn, varav de flesta fortfarande var minderåriga. En av familjens döttrar var också handikappad (detta är troligtvis Annika Karström).
Läsa mer?
En av de källor jag använt som bas för detta blogginlägg är FILER: Den proto-Lidmanska Rosettastenen. I detta dokument går det läsa mer om de personer som leve i trakten kring Lidhult, Torrsjö, etcetera under 1700-talet.
 
 
Senaste blogginläggen
Slumpade personer

JULIE
DE GEER
(1855‑1948)

g. Lewenhaupt

OTTO
SYLVAN
(1865‑1952)

g. Kahl

JOHAN
LIDMAN
(1840‑1905)

g. Wolff

EBBA
LIDMAN
(1827‑1909)

g. De Geer

HELNY
WOLFF
(1858‑1942)

g. Lidman

CARL
LIDMAN
(1887‑1947)

g. Svensson

ULLA
LIDMAN
(1910‑1962)

g. Frostenson

SVEN
LIDMAN
(1882‑1960)

g. Thiel
g. Otterdahl

WILHELM
JUBELL
(1858‑1902)

g. Pettersson

FABIAN
DE GEER
(1850‑1934)

g. Wachtmeister

THEODOR
GRILL
(1864‑1912)

g. Grill

BIRGIT
LIDMAN
(1891‑1928)

g. Lindgren
Slumpade bilder