| Publicerat | 12 april 2011 |
Det troliga ursprunget till namnet är gården Lidhult i Flisby socken, en av de gårdar den Lidmanska stamfadern Peder Larsson var ägare av. Detta är den traditionella historien som jag har hört under min uppväxt.
Det finns ett intressant spår i sammanhanget, nämligen en person vid namn Jonas Lidman. Utöver att ha varit Peder Larssons informator så ska han även ha varit en avlägsen släkting. Enligt Sam Lidman, som på släkttavlan Den dubbelsidiga kallar honom för "En gammal beslägtad prest", så ska efternamnet även tagits efter denne.
Detta släktskap har jag för övrigt nu lyckats hitta ‐ Jonas Lidmans dotter, Margareta Lidman, var gift med Johan Rothstein, vars syster, Christina Rothstein, var gift med Isak Bolling, som var kusin till Annika Bengtsdotter, den lidmanska stammodern (och därmed moder till Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman).

Hans Månsson
1662‐1729
Rusthållare,
Påskarp
g. Bengtsdotter

Johan Karström
1662?‐1722
Handelsman,
Lidhult
g. Olofsdotter

Jonas Lidman
1691?‐1751
Kontraktsprost,
Södra Vedbo
g. Jerner
g. Collin

Jonas Rothstein
1688‐1727
g. Ekeberg

Annika Hansdotter
1698‐1742
g. Eriksson

Bengt Bolling
1690?‐1769
Rusthållare,
Påskarp
g. Karström

Kerstin Karström
1698‐1753
g. Bolling

Margareta Lidman
1720‐1795
g. Rothstein

Johan Rothstein
1716‐1766
g. Lidman

Christina Rothstein
1723‐1766
g. Bolling

Isak Bolling
1718‐1785
g. Rothstein
g. Ferder

Annika Bengtsdotter
1720‐1803
g. Larsson

Peder Larsson
1720‐1785
Rusthållare,
Lidhult
g. Bengtsdotter

Lars Lidman
1752‐1835
Hemmansägare,
Källbo
g. Rudbeck

Johan Lidman
1755‐1795
Rusthållare,
Påskarp
g. Bolling

Sven Lidman
1757‐1823
Prost,
Tingstad
g. Landberg
g. Landberg
Vad vi vet är att två av Peder Larssons och Annika Bengtsdotters söner (Lars Lidman och Sven Lidman) fick en i grund och botten akademisk utbildning. Och även om det inte är mer än en gissning, är det troligt att de i och med detta fick upp ögonen för en värld där så kallade Patronymikon eller Matronymikon (traditionen att man betonar att man är sin fars son eller mors dotter) inte var lika socialt accepterat.
En annan möjlig förklaring är att Annika Bengtsdotter och Peder Larsson blev inspirerade av vad som för tillfället pågick i just Annika Bengtsdotters släkt på fädernet ‐ där hade man nämligen så sakteliga börjat lämna patronymikon/matronymikon‐traditionen bakom sig för att anamma Bolling som efternamn ‐ till exempel Annika Bengtsdotters far, Bengt Bolling, använde efternamnet Bolling, medan i sin tur dennes far, Hans Månsson inte gjorde det.
Annika Bengtsdotter hade en liknade tradition på mödernet: morfadern Johan Karström hade tagit efternamnet Karström efter födelsegården Karstorp.
Kanske en kombination av flera eller okända faktorer spelade in? Intressant är även att första generationen Lidmän (Lars Lidman, Johan Lidman samt Sven Lidman) i kyrkoböcker ibland identifieras med efternamnet Persson, ibland Lidman men även en kombination av de två (Persson Lidman). Slutsatsen jag drar av detta är att denna första generation av Lidmän befann sig namnmässigt i ett sorts gränsland, osäkra på vilken tradition de skulle följa och därför valde att identifiera sig/blev identifierade med olika efternamn, allt beroende på sammanhang (något som den andra generationen inte skulle ha samma problem med ‐ där kom efternamnet Lidman att användas fullt ut).

Karin Lidman
1915‐1929

Ida De Geer
1853‐1926
Hovfröken
g. Printzsköld

Lisa Schlatow
1984‐
Lärare
g. Olofsson

Ebba Lidman
1894‐1953
Mäklare
g. Nystrand

Theodor Grill
1864‐1912
Agronom
g. Grill

Sven Lidman
1921‐2011
Förlagsredaktör
g. Grentzelius

Sigrid Lidman
1893‐1967
Tjänsteman
Ogift.

Tekla Pettersson
1858‐1923
g. Jubell

Olga Wolff
1851‐1925
Hyresvärdinna,
Brunkebergstorg 9
g. Lidman

Albertina Ringstrand
1849‐1942
Hemmansägare,
Lilla Gullborg
Ogift.

Viktor Rehbinder
1844‐1926
Militär
g. Grill

Birgit Lidman
1891‐1928
g. Lindgren

Johan Lidman
1937‐2019
Företagare
g. Österström
g. Andersson

Charlotte Lidman
1953‐
Företagare
g. Schlatow