BLOGG

Om Alice Lidmans biologiska föräldrar: Ny bok och ny forskning

Publicerat 29 augusti 2025

Alice Lidman är en udda fågel i den Lidmanska historien. Detta främst för att hon egentligen inte var en Lidman, hon var en utomäktenskaplig dotter till Lars Jesper Benzelstierna och Hilda L'Orange. Men hon växte upp hos sin faster Jenny Benzelstierna och dennes make Carl-Petter Lidman i Södertälje (där fick hon efternamnet Lidman).

Den biologiska fadern, Lars Jesper Benzelstierna, hade många strängar på sin lyra: militär, en av Sveriges första fotografer och mycket annat. Men han strev även en självbiografi som legat i dvala hos ättlingar tills idag då den publicerats av Anita Svensson (Lars Jesper Benzelstiernas barnbarns barnbarn) med titeln "Lars Jesper Benzelstierna: Min händelserika lefnad".

Alice Lidman nämns tyvärr inte (har jag hört efter ett kort möte på Hötorget med författaren Anita Svensson) men boken ska blir intressant att läsa oavsett.

Detta fick mig att forska lite om Alice Lidmans biologiska mor, Hilda L'Orange.

Hilda L'Orange föddes 1817 i Klara församling, Stockholm, som dotter till auditören Carl Axel L'Orange och Eva Maria Zerl. Hon var förlovad med Lars Jesper Benzelstierna, men de gifte sig aldrig trots att de fick en dotter, Alice, 1842. Lysning skedde men vigseln stoppades på grund av motstånd från faderns släkt efter hans involvering i "revolutionära" äventyr. Därför förblev Alice utomäktenskaplig.

Hilda L'Orange bodde en tid tillsammans med sina föräldrar och Alice i Klara församling och kvarteret Rosenbad. Det finns en möjlighet att Alice föddes där, men någon födelsenotis har inte hittats.

Vid något tillfälle skickades Alice till släktingar i Södertälje, närmare bestämt fastern Jenny Benzelstierna och hennes make Carl-Petter Lidman. Det var troligen här hon tog efternamnet Lidman (även om namnet Linton också förekommer). Alice är senare känd under namnet Alice Lidman.

År 1854 gifte sig Hilda L'Orange i Klara församling med handlaren Frans Fredrik Schenholm. Året innan hade Hilda L'Orange:s syster Julia Maria Charlotta L'Orange gift sig med Frans Fredrik Schenholms bror, Johan August Schenholm, vilket kan ha lett till mötet mellan Hilda L'Orange och hennes framtida make.

Paret levde på Gotland och i alla fall en tid i Fårö socken men äktenskapet förblir barnlöst och Frans Fredrik Schenholm avlider redan 1856 i ingen annan plats än Kalmarfängelset. Varför han hamnade där vet jag inte, men enligt tidningsnotiser så hade han gått i personlig konkurs redan 1852 så jag misstänker det berodde på pengabekymmer.

Hilda L'Orange gifte inte om sig och hon avlider 1878 på Stockholms sjukhem.

Det finns en vemodig historia om Alice Lidman sista möte med modern dennes bortgång:

Vid nitton års ålder firade Alice bröllop med musikdirektören Axel Löthner, som samma år blivit utsedd till organist och klockare i Köping. I denna stad inredde de nygifta ett nätt och trevligt hem strax utanför själva staden, åt vilket Alice nu ville odelat ägna sin husmoderliga omtanke och sitt arbete. Det blev dock ej så mycket av den saken. Familjens svaga ekonomi påkallade hennes understöd genom förvärvsarbete utom hemmet. Och så tog hon sig för att i den lilla staden öppna en privatskola för flickor. Vågstycket lyckades. Ett stort antal elever anmälde sig redan vid starten, och med hjälp av skickliga lärarkrafter kunde skolan med framgång fortsätta sin verksamhet under en lång följd av år. En dag fick Alice underrättelse att "mamma Lidman" avlidit. Med hennes bortgång kände Alice sig löst från det hårda löftet att icke under hela sitt liv söka kontakt med modern. Hon reste nu jämte mannen till Stockholm. Där lyckades de snart få reda på att modern, numera änkefru Schenholm, vistades på Hemmet för obotligt sjuka [Stockholms sjukhem], där hon vårdades för ett svårare hjärtlidande. Om själva sammanträffandet med modern berättar Alice själv följande:

"Vi åkte till hemmet. Axel gick först in. Han gick emot henne med öppna armar och yttrade endast: 'Mamma!' Då föll hon i hans famn ‐ 'Det hade lysts för oss!' sade hon, och så satte de sig ned. Lugnt och stilla förberedde henne Axel på mitt besök. Så kom jag in. Det blev ett återseende, som inga ord och inga utgjutelser, inget känslosvall vågade störa. Så bröt hon tystnade 'Jag visste du skulle komma.' ‐ 'Jag kunde inte komma förr' ‐ 'Det visste jag också. Jag har följt dig alla dessa år, jag visste att du var gift.' ‐ 'Jag har min lilla flicka med mig till Stockholm, får jag visa henne?' ‐ 'Nej, jag orkar inte. Låt oss vara ensamma en stund. Det är bäst så. Åter sutto vi en stund tysta. Vem kan tala i sådana ögonblick, då tankarna under ett blixtkort nu genomlever år avsaknad och längtan. Axel undrade, om vi voro lika. Vi ställde oss då framför en stor väggspegel för att upptäcka likheten. Men du milde! En sådan klumphopp jag var bredvid henne. Hon så slank och smärt med sin fina profil och sin vackra näsa... Och jag! En annan likhet fanns där ändå, pannan och hårfästet. Annars påminner jag mest om min far. 'Hör nu Axel, så här borde jag sett ut!' ‐ 'Det får väl vara bra som det är' sa Axel och då skrattade hon. Vi ville, att hon skulle flytta till oss. Axel hade byggt en liten stuga inpå gården med ett stort vackert boningsrum och ett mindre rum för strykning, bakning, och så vidare. Men hon ville inte rubbas, vi kunde ju träffas ibland ändå. Ännu i dag kan jag knappast fatta, varför jag inte en enda gång kallade henne mamma. Var det blyghet, eller var det för att jag hade kallat henne tant? Nej jag tror snarare, att det kom sig därav, att jag missbrukat ordet mamma under så många år. Det var som om jag skänkt ett gammalt av en annan person utslitet plagg åt den, som ej var berättigad att få detsamma i gott skick. Med Axel var det ej så. Han hade tidigt förlorat sin mor. För honom kom det därför naturligare. Stackars lilla mor.

Då vi nästa gång kommo på besök, frågade jag redan i trappan. 'Kan vi få träffa fru Schenholm?' ‐ 'Käraste! Hon begravdes igår!'. Det blev så tungt nu att gå ner för trappan och ut i hallen'"

KÄLLA: "Södertäljeprofiler från adertonhundratalet" av Jacob Pettersson (LÄS MER: Biografi: Alice Lidman-Löthner).