BLOGG

Utflykt: Lidhult

Publicerat

16 augusti 2026

Jag besökte Lidhult, närmare bestämt Lidhults nordöstgård, där Sam Lidman med familj numera bor. Förutom att umgås med släkten var planen att besöka platser med anknytning till släktens historia.

På plats var också min dotter Annika Lidman, min mamma Elisabeth Lidman, min bror Jacob Kimvall och hans son Wei-Jie Huang Kimvall, min moster Charlotte Lidman och hennes make Dirk Schlatow samt deras son Sam Lidman med partnern Diana Hildesheim och deras tre barn Jari, Joan och Leander Lidman.

Med detta klargjort följer här en sammanfattning av vad vi gjorde.

8 augusti

Ankomstdagen ägnades främst åt umgänge och en promenad i skogarna kring Lidhult.

Bilder

9 augusti

Besökta platser: Kiddudden, Torrsjö skola och Torrsjö.

Först planerade vi ett dopp vid Kiddudden, en plats vi som barn brukade kalla Skärsjösjön och ofta badade vid. Vädret försämrades dock på vägen dit, och bara de modigaste vågade sig i vattnet – jag var inte en av dem.

Efter lunch åkte vi vidare till Torrsjö skola (LÄS MER: Om Torrsjö skola), där Martin Torby med familj numera bor. Där träffade vi också Maria Lång, Martin Torbys mamma, och hennes syster Lena Lång, som vi umgicks mycket med under barndomen. Deras morföräldrar bodde på granngården Ljungholmen.

Bilder

10 augusti

Besökta platser: Solberga kyrka, Solberga kyrkogård och Påskarp.

Målet för dagens utflykt var Solberga kyrka. Jag hade varit där tidigare, men den här gången ville jag undersöka en inskription som jag läst om. Källan har jag tyvärr tappat bort, och jag minns inte heller vad den hette, men enligt uppgiften ska någon av våra Bollingska anor (LÄS MER: Släkten Bolling från Småland) ha haft sitt namn inristat i en av kyrkbänkarna. Jag tror inte att det var Bengt Bolling, men kanske hans far Hans Månsson. Utflykten skulle ge svar – åtminstone var det tanken. Kyrkbänkarna visade sig dock vara relativt nya, och några inskriptioner gick inte att hitta. Kyrkans insida renoverades 1971, och bänkarna med de inristade namnen försvann sannolikt då.

På vägen hem stannade vi även till vid Påskarp. Eftersom jag inte hade stämt av besöket med ägarna blev det bara ett kort stopp, och jag tog inga bilder.

Bilder

11 augusti

Besökta platser: Flisby kyrka, Flisby gamla kyrka och Flisby gamla kyrkogård.

Bilder

12 augusti

Besökt plats: Skog.

Detta var sista dagen i Lidhult, och hemresan var planerad till kvällen, så inget särskilt var inplanerat. Jag promenerade ändå över till Skog. Vi har inga direkta anor där, men en syster till Peder Larsson, Brita Larsdotter, bodde där på 1750-talet med sin make, soldaten Ingemar Persson, och åtminstone fyra barn: Lisken, Stina, Sven och Catharina. Den proto-Lidmanska Rosettastenen nämner dessutom två söner, båda med namnet Ingemar, som uppenbarligen inte levde samtidigt. Enligt en husförhörslängd från 1757 bodde familjen där.

Vad som hände därefter vet jag inte. I nästa husförhörslängd, från 1785, verkar de inte längre finnas kvar. Kanske hade Brita Larsdotter och Ingemar Persson då avlidit. Jag hittar dem dock inte i dödslängden, och eftersom utflyttningslängden inte har bevarats går det inte heller att se om de flyttade någon annanstans. De försvinner helt enkelt ur källorna.

Det finns också ett roligt sammanträffande med min egen samtid. På 1700-talet bestod Skog av två gårdar: Skogs norrgård och Skogs södergård. I mitten av 1900-talet flyttades Skogs norrgård omkring 500 meter västerut, upp på en höjd ovanför den gamla platsen. I början av 1970-talet köpte min mormors syster Elisabeth Grentzelius och hennes make gården och använde den som bostad när hon besökte Sverige; i vanliga fall bodde de i Zimbabwe. Jag minns gården ganska väl, eftersom vi brukade åka dit och hälsa på när de var i Sverige. Jag vet inte om Brita Larsdotter och hennes familj bodde på Skogs norrgård eller Skogs södergård – husförhörslängden anger inte detta – men det kan alltså ha varit hennes hus jag lekte i som barn.

Bilder

Övrigt

Vi hade även planerat att besöka Påland, eller snarare dess grund, som är allt som finns kvar av gården, men det blev tyvärr inte av. Kanske kan det bli nästa sommar?

Dessutom passerade vi avfarterna till Målen, Skångesbo, Älmeshult och Bälaryd (Bälaryds socken) – alla platser med kopplingar till den Lidmanska historien. Det finns alltså gott om skäl för fler utflykter i och omkring Lidhult.