DAGBÖCKER

Italiensk dagbok: Inlägg #160

Plats, datum Neapel, 7 mars 1852 Källa Italiensk dagbok

Transkribering

7 mars

Vid caféet såg ett prov på elakhet hos pojkar. En sådan fick smörj ut portvakten för att han inte ville gå ifrån dörren, där han stod och förde skoj samt besvärande de utkommande med anbud på flickor. Mustiga slängar fick han, men för vart rapp, som portvakten gav trängde han sig närmare in på och satt sina oförskämda ögon i honom, till dess den senare blev flat och slutade. Då jag sedermera kom ut ifrån caféet gick han fram till mig och tiggde. Fy fan vad du har ett uselt yrke sa jag åt honom. "Ack! Min bästa herre! Det är första gången idag". Du ljuger, jag har sett dig många gången förut. "Jag ljuga aldrig – om jag det gjorde så gick bloden genast upp åt ansiktet på mig". Det var en vacker och starkt bygge pojke på tio år med präktiga ögon och hår – det gjorde mig ont om honom; hade jag varit rik, skulle jag tagit upp honom, och låtit bedra mig många gånger för att uppgivit hoppet att utveckla någonting gott av en så rikt begåvad natur – med övertygelsen att han slutar på galiléerna gick jag där ifrån och kastade en halv carliner åt honom, inte till ett hyende under lasten, utan såsom en tribut åt intelligensen – att bli arg på pojken för att hans föräldrar kanske inte kunna lämna någon enskild, eller, därför att regeringen inte duger till att sköta den offentliga uppfostran, vore fåvitskt [oförnuftigt].