PROFIL

Lars Lidman (1752–1835)

Förnamn	Lars
Generation	1
Extern URL	-
Föräldrar	Peder Larsson (1720-1785) och Annika Bengtsdotter (1720-1803)
Född	26 december 1752, Lidhults norrgård
Döpt	27 december 1752, Flisby socken
Död	28 januari 1835, Källbo
Gravsatt	12 februari 1835, Järlåsa kyrkogård
Dödsorsak	"Ålderdom" (Ålderdom)
Yrke	Hemmansägare, Källbo
	Jurist
Dagböcker	-
Brev	4

Äktenskap

Petronella Rudbeck, Bredsjö

28 juli 1799

Anna Charlotte Catrina Lidman, 1800-1800
Sofia Lidman, 1803-1879 (f.h. Källgren / g. Forsberg / f.h. Okänd)
Carl-Petter Lidman, 1807-1881 (g. Benzelstierna)

Apotekare

Sven Fredrik Lidman, 1810-1833 (Ogift)

Handelsbokhållare

Emelie Lidman, 1812-1897 (g. Ekeberg / f.h. Okänd / f.h. Pettersson)

Nipperhandlerska, Hötorget

Eva Carolina Wilhelmina Lidman, 1819-1821
Hedvig Lidman, 1823-1839

AI-Biografi

Följande biografi är AI-genererad (LÄS MER: Lidmanarkivet + AI: Skam den som ger sig).

Lars Lidman hör till den första generationen Lidmän och var äldste son till Peder Larsson och Annika Bengtsdotter. Han föddes 1752 i Lidhult i Flisby socken, den gård vars namn kom att ge upphov till släktnamnet Lidman.

Han växte upp i en familj där tre söner kom att föra namnet vidare: Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman. Av dessa var det Lars Lidman och Sven Lidman som fick en akademisk utbildning, medan brodern Johan Lidman blev kvar närmare det jordbrukande livet. I den bevarade familjetraditionen framstår Lars Lidman som den som först tycks ha siktat mot teologin men som inte fann sin kallelse där, utan i stället gick vidare till juridiken.

I senare genealogiska uppgifter beskrivs Lars Lidman som verksam inom det juridiska fältet och knuten till Svea hovrätt, innan han så småningom lämnade ämbetsbanan. Han kom därefter att förknippas med Källbo i Järlåsa socken, där han slutade sina dagar som hemmansägare. Denna rörelse från den akademiska och juridiska världen tillbaka till ett jordägande liv är ett bärande drag i hans levnadsbana.

Ett av de mest utmärkande dragen i Lars Lidmans liv var hans sena giftermål. År 1799 gifte han sig med Petronella Rudbeck, som var drygt trettio år yngre än han själv och dotter till Olof Peter Rotenburg Rudbeck. Äktenskapet knöt därmed Lidman-släkten till den Rudbeckska kretsen. I materialet framhålls också att Petronella Rudbeck var ättling till Olof Rudbeck, något som senare kom att uppmärksammas som en del av familjens mer lärda och socialt framträdande förbindelser.

Makarna fick flera barn tillsammans. Bland dem märks särskilt Sofia Lidman, Carl-Petter Lidman och Emelie Lidman, som alla kom att föra olika delar av familjens historia vidare. Barnaskaran visar också hur sent i livet Lars Lidman blev far; när yngsta barnet, Hedvig Lidman, föddes 1823 hade han redan uppnått hög ålder.

Genom sina barn kom Lars Lidman att bli stamfar för en gren av släkten som visserligen tidigt utslocknade på svärdssidan, men som fick betydande fortsättning på spinnsidan. Dottern Emelie Lidman blev exempelvis anmoder till skådespelaren Rikard Wolff, och sonen Carl-Petter Lidman blev en känd apotekare och en central gestalt i Södertäljes historia. På så sätt sträckte sig Lars Lidmans efterverkningar långt utanför den egna generationen.

I familjehistorien framstår Lars Lidman som en person i skärningspunkten mellan flera världar: den småländska bonde- och rusthållarmiljön i Lidhult, den akademiska bildningsvärlden, hovrättens juridiska bana och slutligen det lantliga livet som jordägare i Uppland. Han representerar därmed ett tidigt skede i släktens sociala förflyttning, där namnet Lidman började förknippas inte bara med gården Lidhult utan också med studier, ämbeten och vidare kulturella förbindelser.

Lars Lidman avled 1835 på Källbo. I efterhand har han kommit att framstå som en av de mest centrala gestalterna i den äldre Lidmanska historien: äldste sonen i den första Lidman-generationen, den som förde släkten från Lidhult ut i nya miljöer och vars ättlingar kom att sätta spår inom såväl kultur- som samhällsliv.