| Plats, datum | Rom, 8 januari 1852 |
| Källa | Italiensk dagbok |
8 januari
Voro på Apolloteatern och såg på en opera, "Guglielmo Wellingrode", av Verdi – nu hör man ingenting annat i musikväg än Verdi och Meyerbeer [Giacomo Meyerbeer]. Pochini [Carolina Pochini] dansade och jag var lika förtjust i henne nu, som i Florens. När jag såg hennes graciösa, lekfulla och obekymrade hållning, kom jag att tänka på baksidan av tavlan, den sjuttonåriga flickan utom teatern. Förr i världen fick gladiatorerna offra sina liv till publikens förlustelse, nuförtiden äro ofta dygden, hälsan och hemmet, priset för publikens handklappningar. Nå! Den som arbetar för publikens nytta göra det också ofta på bekostnad av övertygelse, sömn och trevnad – nöje och nytta anser jag för olika sidor av samma sak, det förnuftiga livet, och är erkännsam mot dem som arbeta för andras; i vad väg som helst. I ??? tala emellertid de, som ogilla att ??? teaterfester göra omkostnader för glädjens underhållande och smakens bildande; och omöjligt kan jag fatta deras åsikt att de äro menliga för allmänna sedligheten. Om flertalet av konstnärerna äro slavar av penningen (och den sinnliga lustan, så är det lika säkert att flertalet av ämbetsmännen avser egen vinning än statens bästa) att prästerna gärna sätta den heliga Ande i sticket för pastoratet – skönheten, rättvisan och kärleken hava oftast dåliga tolkare, men en värdig försonar mångas oförmåga. Nöjen, fester och lekar hava tidtals kommit folkslag att glömma förlusten av friheten; sångare, violinspelare, danserskor, konstnärer med ett ord, hava blivit firade lika mycket som vilken statsman och vetenskapsidkare – vad bevisar det? Jo, att glädjen och skönheten äro lika lyckliggörande som friheten och upplysning. Jag kommer ihåg amerikanaren Stills yttrande till mig, i Dresden: "när jag tänker efter hur tråkigt vi hava med all vår frihet i Amerika, och när jag satt huru mycket angenämare européerna leva under förtrycket, så vet jag inte vilket jag skall föredraga.".
Pochini är bra hon – åt fanders med pryda formalister!

Anton De Geer
1848–1919
Godsägare
g. Fischer

Elsa Mattsson
1880–1953
Telegrafist
g. Sylvan

Lisa Schlatow
1984–
Lärare
g. Olofsson

Brita Otterdahl
1890–1987
Lärare
g. Lidman

Jenny Benzelstierna
1805–1880
Rektor,
Lidmanska flickpensionen
g. Lidman

Joan Lidman
2017–

Carl Printzsköld
1884–1971
g. Melander

Ebba Annerstedt
1798–1868
g. Lidman

Otto Sylvan
1832–1909
Jägmästare
g. Lidman

Sam Lidman
1981–
f.h. Hildesheim

Per Sylvan
1870–1953
Agronom
g. Mattsson

Chilu Lidman
2010–

Carl-Petter Lidman
1807–1881
Apotekare
g. Benzelstierna

Jacob Kimvall
1972–
Konsthistoriker
g. Sköldin
g. Hagel

Lisa Sylvan
1878–1960
Chefslotta
g. Malmberg