| Plats, datum | Rom, 19 december 1851 |
| Källa | Italiensk dagbok |
19 december
Äntligen har jag sett Peterskyrkan och finner den så storartad att jag skäms för att skriva om den. Då man från Piazza Rusticucci kommer fram emot den sjuhundra alnar långa och femhundra alnar breda ovala Sankt Petersplatsen, i norr och söder begränsad av två rundbyggda portiker, vardera bestående av etthundraåttiofyra pelare på fyra led och tillsammans uppbärande nittiotvå kolossala statyer, så ser man det präktiga mot kyrkan sluttande torget, prydd med en hundrade fot hög obelisk och två högt sprutande fontäner, samt fasaden av detta tempel, vilket, efter två sekler ansträngningar och 220 miljoner francs omkostnader, Roms mäktigaste påvar och Italiens mest lysande snillen hava gjort till det största och skönaste i kristenheten.
När jag genom den stora vestibulen, upptagande hela fasaden, kom in i kyrkan och fick se dess ofantliga dimensioner (mellersta skeppet är hundrafemtio fot högt och åttio fot bred) samt blickade fram mot den ljusa kupolen och på det över femhundra fots avstånd varande koret, den utomordentliga regelbundenheten, vilken gör att man inte riktigt märker valvens och pelarnas storlek om man inte jämför dem med hur små människorna se ut; när jag sett Michelangelos kupol, lika stor som Pantheon fast den börjar hundrasextio fot ifrån golvet, samt kommit fram till Sankt Petri Stol uppburen av grekiska och romerska kyrkans fyra förnämsta fäder – föreföll det mig att denna, stora snillens uppmaning till åtanke på den allsmäktiga Guden och själens odödlighet, med nödvändighet måste göra sig gällande hos varje betraktare; han må nu vara bilder dyrkare eller kättare, hylla månggifte eller omskärelse, dyrka stjärnorna eller elden – böj knä på detta heliga ställe vandrare! erkänn din ringhet och bed hinduers och egypters, grekers och romares, kristnas och hedningars Gud, att han måtte uppenbara gnistor av sitt ljus i människors hjärnor, på det att storheten inte må dö ut, kraften förlamas och skönheten försvinna bland människosläktet.

Fabian De Geer
1850–1934
Landshövding
g. Wachtmeister

Jan Berggrén
1950–1972
Ogift.

Edvard Liedman
1876–1955
Byggnadsarbetare
g. Karlsson

Ulla Lidman
1910–1962
Riksdagsledamot
g. Frostenson

Sam Sylvan
1864–1947
Jägmästare
g. Lyth

Elsa Mattsson
1880–1953
Telegrafist
g. Sylvan

Hedvig De Geer
1857–1934
Ogift.

Leander Lidman
2024–

Sven Lidman
1882–1960
Författare
g. Thiel
g. Otterdahl

Jenny Benzelstierna
1805–1880
Rektor,
Lidmanska flickpensionen
g. Lidman

Anna Sandberg
1983–
g. Trolle-Lindgren

Jacob Kimvall
1972–
Konsthistoriker
g. Sköldin
g. Hagel

Catherine Grentzelius
1925–2016
g. Lidman

Karin Frostenson
1946–
Konstnär
g. Hillersberg
g. Saltnessand

Sam Lidman
1923–2012
Författare
g. Appelquist