| Plats, datum | Rom, 3 december 1851 | Källa | Italiensk dagbok |
3 december
Gjorde vi en promenad till Piazza del Popolo och Monte Pincio. Den förra är Roms vackraste torg och det senare den skönaste promenad med utsikt över de sju kullarnas stad. Genom Porta Flaminia, uppbyggd av Aurelianus omkonstruerad av Michelangelo och dekorerad av Bertini till firande av Drottningen Kristinas inträde ankommer man till detta präktiga torg, prytt med en obelisk, som Augustus låtit uppsätta på cirkus, samt henne åt den heliga jungfrun ägnade kyrkan och två fontäner därifrån, mellan och på båda sidor om kyrkorna Santa Maria dei Miracoli och Santa Maria de Montesanto, gå Roms två förnämsta gator, Via Barberini till Quirinalen, Corso till Capitolium och Ripetta till Vatikanen, på den östra sidan är den med antika statyer och vackra träd prydda uppfarten till Monte Pincio och på den västra en cypressplantering med underliggande fontän. Venedig sade man mig att jag sett världens vackraste torg, men nu inser jag svårigheten att begagna superlativ. På aftonen voro vi tillsammans med det skandinaviska kotteriet, som var samlad för att taga avsked av svenska artisten Palm [Gustaf Wilhelm Palm], vilken varit bosatt härstädes under 15 års tid samt därunder deltaget uti sista revolutionskriget såsom underofficer vid Nationalgardets artilleri och erhöll för visad tapperhet silvermedalj och romersk medborgarrätt. Gillet hedrades av danska bildhuggaren professor Bissen [Herman Wilhelm Bissen] och statsrådet Flor, den senare höll ett ganska bra tål för den skandinaviska idén där han bland annat talade hur de tre bröderna i sin barndomstid liksom duktiga pojkar slagits med varandra när de inte kivades med grannarna. Åtskilliga andrar hjärtliga och skrala talare, ypperligt orviettovin och fosterländska sånger gjorde tillställningen trevlig och den slutades med ett i Rom vänligt bruk till avskedstagande av resande konstnärer, att dricka vatten tillsammans med dem ur den största och vackraste fontänen "di Trevi" [Fontana di Trevi] och genom vattnets trollmakt förr eller senare återdraga dem till den eviga staden och konstens helgedom.
-
-
-
-

Sam Lidman
1981‐
f.h. Hildesheim

James Kennedy
1848‐1916
Godsägare
g. De Geer

Birgit Lidman
1891‐1928
g. Lindgren

G-A Lidman
1895‐1962
Tjänsteman
g. Engström

Jacob Kimvall
1972‐
Konsthistoriker
g. Sköldin
g. Hagel

Jari Lidman
2014‐

Axel Löthner
1833‐1887
Lärare
g. Lidman

Sixten Lewenhaupt
1849‐1916
g. De Geer

Erik Liedman
1907‐1986
Plåtslagare
g. Gustafsson

Gösta Lidman
1926‐2007
Företagare
g. Gustafsson

Carl Friberg
1859‐1912
Diplomat
g. Löthner

Ebba Lidman
1827‐1909
g. De Geer

Henriette Grill
1860‐1953
g. Rehbinder

Eva Lidman
1925‐2009
Författare
g. Berggrén

Otto Sylvan
1832‐1909
Jägmästare
g. Lidman