» Arkivet    » Artiklar    » Bilder    » Blogg    » Diatrioron    » Introduktion    » Kalendarium    » Kontakt    » Media    » Släkttavlan    » Sök    » Wikipedia    

DIATRIORON
Trängsel i befordringstrapporna
Den okunnige och naive ynglingen - somliga av oss förbliva naiva och okunniga ynglingar ett människoliv igenom - står, liksom lantbon inför millionstadens fint fungerande trafikmaskineri, häpen och förvånad inför stats- och samhällslivets lysande palats och fasader. Ämbetsmännen på sina byråer - professorerna i sina katedrar - idébildarna i sina talarstolar - direktörerna i sina buffelläderfåtöljer - de tyckas alla så självfallet placerade på sina bemärkta poster och platser, att man kunde tro dem satta och bosatta där från begynnelsen, liksom träd vuxna upp ur sitt frö i jorden. Den naive och närsynte ynglingen från landet glömmer bort eller förblir i okunnighet om, att de ståtliga husen ej blott hava en stor och elegant huvudingång för tillfälliga betraktare eller inbjudna besökare, utan också en köksingång för ekonomiavdelningens problem och paket.
Och det är genom de trapporna som platsinnehavarna och byråcheferna och generaldirektörerna göra sin entré in i samhällspalatsets direktörs- och mottagningsrum.
Men vilken trängsel i de trånga och obekväma och mörka trapporna, nötta och halkiga som de äro av alla intrigernas och ränkernas och beräkningarnas otaliga steg.
Har du sett dem - och människorna i dem: vilket skuffande och knuffande - vilket skumpande och trampande i de mörka och trånga avancemangstrapporna - vilket bockande och pockande, klängande och trängande vid dörrarna och i korridorerna till den stora ekonomi' avdelningens högst begränsade entrémöjligheter. Men det är inte springpojkar och kökspigor och diskerskor, som du ser trängas i de här trapporna - nej det är bärarna av de finaste namn och de största förmögenheter - det är andens hjältar och diktens heroer - där är offerviljans predikanter och kulturens mest osjälviska arbetare - och - sannerligen - sannerligen - sätter inte en av dem krokben där för en kamrat och kollega, som handlöst faller baklänges med sin bokbörda och examensståt - medan gärningsmannen rusar om och förbi honom - andfådd och ilsken och triumferande.
Men det gäller ju att få en plats i något av rummen åt fasaden och solsidan!
 
 
10 senaste artiklarna
10 senaste blogginläggen
9 slumpade profiler

Madeleine
Lidman
1964-

g. Lydén

Claes
Lidman
1831-1857

Ogift.

Erik
Printzsköld
1889-1908

Ogift.

Ebba
Lyth
1880-1957

g. Sylvan

G-A
Lidman
1895-1962

g. Engström
15 slumpade bilder