BLOGG
Ursprunget till namnet Lidman [12 april 2011]
Publicerat
Namnets ursprung
Det troliga ursprunget till namnet är gården Lidhult i Flisby socken, en av de gårdar den Lidmanska stamfadern Peder Larsson var ägare av. Detta är den traditionella historien som jag har hört under min uppväxt.
Det finns ett intressant spår i sammanhanget, nämligen en person vid namn Jonas Lidman. Utöver att ha varit Peder Larssons informator så ska han även ha varit en avlägsen släkting. Enligt Sam Lidman, som på släkttavlan Den dubbelsidiga kallar honom för "En gammal beslägtad prest", så ska efternamnet även tagits efter denne.
Detta släktskap har jag för övrigt nu lyckats hitta - Jonas Lidmans dotter, Margareta Lidman, var gift med Johan Rothstein, vars syster, Christina Rothstein, var gift med Isak Bolling, som var kusin till Annika Bengtsdotter, den lidmanska stammodern (och därmed moder till Lars Lidman, Johan Lidman och Sven Lidman.
 
 
 
 
 
 
HANS
MÅNSSON
(1662‑1729)

g. Bengtsdotter
 
JOHAN
KARSTRÖM
(1662?‑1722)

g. Olofsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
JONAS
LIDMAN
(1691?‑1751)

g. Jerner
g. Collin
 
JONAS
ROTHSTEIN
(1688‑1727)

g. Ekeberg
 
 
ANNIKA
HANSDOTTER
(1698‑1742)

g. Eriksson
 
BENGT
BOLLING
(1690?‑1769)

g. Karström
KERSTIN
KARSTRÖM
(1698‑1753)

g. Bolling
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
MARGARETA
LIDMAN
(1720‑1795)

g. Rothstein
 
JOHAN
ROTHSTEIN
(1716‑1766)

g. Lidman
CHRISTINA
ROTHSTEIN
(1723‑1766)

g. Bolling
 
ISAK
BOLLING
(1718‑1785)

g. Rothstein
g. Ferder
 
ANNIKA
BENGTSDOTTER
(1720‑1803)

g. Larsson
 
PEDER
LARSSON
(1720‑1785)

g. Bengtsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

LARS
LIDMAN
(1752‑1835)

g. Rudbeck

JOHAN
LIDMAN
(1755‑1795)

g. Bolling

SVEN
LIDMAN
(1757‑1823)

g. Landberg
g. Landberg
Varför byta namn?
Den akademiska världen öppnade ögonen?
Vad vi vet är att två av Peder Larssons och Annika Bengtsdotters söner (Lars Lidman och Sven Lidman) fick en i grund och botten akademisk utbildning. Och även om det inte är mer än en gissning, är det troligt att de i och med detta fick upp ögonen för en värld där så kallade Patronymikon eller Matronymikon (traditionen att man betonar att man är sin fars son eller mors dotter) inte var lika socialt accepterat.
Inspiration från släktingar?
En annan möjlig förklaring är att Annika Bengtsdotter och Peder Larsson blev inspirerade av vad som för tillfället pågick i just Annika Bengtsdotters släkt på fädernet - där hade man nämligen så sakteliga börjat lämna patronymikon/matronymikon-traditionen bakom sig för att anamma Bolling som efternamn - till exempel Annika Bengtsdotters far, Bengt Bolling, använde efternamnet Bolling, medan i sin tur dennes far, Hans Månsson inte gjorde det.
Annika Bengtsdotter hade en liknade tradition på mödernet: morfadern Johan Karström hade tagit efternamnet Karström efter födelsegården Karstorp.
Okända faktorer?
Kanske en kombination av flera eller okända faktorer spelade in? Intressant är även att första generationen Lidmän (Lars Lidman, Johan Lidman samt Sven Lidman) i kyrkoböcker ibland identifieras med efternamnet Persson, ibland Lidman men även en kombination av de två (Persson Lidman). Slutsatsen jag drar av detta är att denna första generation av Lidmän befann sig namnmässigt i ett sorts gränsland, osäkra på vilken tradition de skulle följa och därför valde att identifiera sig/blev identifierade med olika efternamn, allt beroende på sammanhang (något som den andra generationen inte skulle ha samma problem med - där kom efternamnet Lidman att användas fullt ut).
 
 
Senaste blogginläggen
Slumpade personer

ANNA
SYLVAN
(1862‑1937)

Ogift.

MADELEINE
LIDMAN
(1964‑)

g. Lydén

EBBA
ANNERSTEDT
(1798‑1868)

g. Lidman

KARIN
LIDMAN
(1915‑1929)


BIBI
LIDMAN
(1928‑2020)

g. Langer

TEKLA
PETTERSSON
(1858‑1923)

g. Jubell

ERIK
LIEDMAN
(1907‑1986)

g. Gustafsson

SVEN
FROSTENSON
(1942‑2011)

g. Franzén
f.h. Sandberg

OTTO
SYLVAN
(1832‑1909)

g. Lidman

PEDER
LIDMAN
(1980‑)


JAMES
KENNEDY
(1848‑1916)

g. De Geer

MARIE
LIEDMAN
(1966‑)

f.h. Roslund
Slumpade bilder