» Arkivet    » Bilder    » Blogg    » Diatrioron    » Filer    » Introduktion    » Kalendarium    » Kontakt    » Media    » Persongalleri    » Släkttavlan    » Sök    » Wikipedia    

BLOGG
Historien om Emelie Lidman, 1812-1897 [6 juli 2022]
Publicerat:
Först en översikt innehållandes de nedan nämnda personerna:

Olof Peter
Rudbeck
1751-1798

 

Maria Charlotte
Lybecker
1758-1812

 

Peder
Larsson
1720-1785

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lars
Lidman
1752-1835

 
 
 

Sven
Lidman
1757-1823

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sofia
Lidman
1803-1879

f.h. Källgren
g. Forsberg
f.h. Okänd

Emelie
Lidman
1812-1897

g. Ekeberg
f.h. Okänd
f.h. Pettersson

Hedvig
Lidman
1823-1839

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Emelie Lidmans släktmässiga och litterära sammanhang
Emelie Lidman var dotter till Lars Lidman och Petronella Rudbeck och därmed även kusin till domprosten Sven Lidman (1784-1845).
I domprostens sonson och namne Sven Lidmans (1882-1960) genealogiska verk nämns Emelie Lidman inte ens. Det är osäkert varför, för hennes liv var traumatiskt, dramatiskt och hade platsat väl där (detsamma gäller systern Sofia Lidman, vars öde har många paralleller till Emelie Lidmans och som jag bloggat om i BLOGG: Sofia Lidmans tragiska öde och ättlingar). Kanske kände Sven Lidman inte till henne? Brodern Carl-Petter Lidman nämns i alla fall (LÄS MER: DIATRIORON: "Mit drei Zweigen har mein Geschlecht geblüht..."). Men denne hade under sin studietid bott hos Sven Lidman (den född 1784) och hade därmed "länkats" fast i denna grens historia, en historia som Sven Lidman (den född 1882) ärvde och därmed kunde Carl-Petter Lidman lättare inkorporeras i dennes genealogiska verk. Det finns säker andra aspekter på varför Emelie Lidman inte nämns men detta är egentligen bara spekulationer från min sida.
Min Mea Culpa i sammanhanget är att jag inte ens kände till Emelie Lidmans existens förrän 2011 då hon dök upp i programmet Vem tror du att du är?, då i rollen som anmoder till Rikard Wolff (LÄS MER: BLOGG: Rikard Wolff - Lidmanättlingen). Men med detta blogginlägg hoppas jag att få kompensera för denna miss (och tidigare sådana!) genom att kasta ljus över en tidigare dåligt belyst del av den Lidmanska historien.
Den utsocknes födelsen och uppväxt
Emelie Lidman föddes 1812, men inte i familjens hem på Källbo i Järlåsa socken utan på Skogs-Tibble prästgård.
Här bodde Petronella Rudbecks mor Maria Charlotte Lybecker [1758-1812], sedan 21 apr, alltså bara några dagar, änka efter kyrkoherden i Skogs-Tibble socken Nils Christoffer Clewberg (han var dock ej far till Petronella Rudbeck, denne hette Olof Peter Rudbeck [1751-1798] och hade avlidit redan 1798). Kanske var det för att stödja modern i hennes sorg som resulterade i att Petronella Rudbeck födde Emelie Lidman där hon gjorde? Några månader senare skulle även Maria Charlotte Lybecker avlida (15 aug) i lungsot, en sjukdom som jag förstår kan vara långvarig, kanske hade hon börjat visa tecken på denna?
Oavsett så växte Emelie Lidman i alla fall upp på Källbo, och enligt husförhörslängden flyttade hon 1831 till "till Huddinge i Stockholms län". Rörande hennes liv i Huddinge har jag inte lyckas hitta något alls.
Äktenskapet med Anders Wilhelm Ekeberg
Nästa spår av hennes är på gården Håf i Rasbo socken, dit hon flyttat 1832 (från Järlåsa socken, så jag antar att hon flyttade tillbaka dit efter tiden i Huddinge). Hennes ursprungliga titel är överstruken (det är svårt att se vad det står, men troligtvis Mademoiselle, det vill säga ogift kvinna) och har ersatts med "Fru", efter att hon 1833 gift sig med herren i huset Anders Wilhelm Ekeberg.
Anders Wilhelm Ekeberg hade före äktenskapet med Emelie Lidman varit gift med Anna Stina Håfander [1785-1832] (även hon i sin tur hade varit tidigare gift och frånskild - hon var ej änka), född 1785 i Rasbo socken död 1832 i Uppsala. Anders Wilhelm Ekeberg och Anna Stina Håfander fick två barn, varav den ena, Reinhold Wilhelm Ekeberg, fortfarande var i livet och blev naturligtvis en del av Anders Wilhelm Ekeberg och Emelie Lidman hem.
Hur relationen mellan Emelie Lidman och makens son Reinhold Wilhelm Ekeberg var är inte känt men jag tänker att Reinhold Wilhelm Ekeberg förlorade sin biologiska mor tidigt, kanske hade han inga minnen av henne alls, och med en pappa som dog i hans tonår (mer om detta nedan) så borde Emelie Lidman i praktiken varit Reinhold Wilhelm Ekebergs mor? Det är i och för sig en spekulation, men en spekulation jag vill återkomma till i och med jakten på Emelie Lidmans sista viloplats.
1835 flyttade Anders Wilhelm Ekeberg, Emelie Lidman och (foster)sonen Reinhold Wilhelm Ekeberg till Vaxholm församling. Där kom Anders Wilhelm Ekeberg att arbeta som Konduktör, kanske i och med den ombyggnation som skedde av Vaxholm fästning på 1830-talet (Konduktör i detta sammanhang handlade om byggnation, inte tåg).
1835 föddes Anders Wilhelm Ekeberg och Emelie Lidmans första barn Tekla Angelina Andriette Ekeberg (dessvärre död redan 1837).
1836 flyttade Emelie Lidmans moder Petronella Rudbeck och syster Hedvig Lidman in i bostaden på Vaxholm fästning. De två flyttar dock ut 1837 men de bor kvar i Vaxholm församling.
1837 föds parets andra barn Erland Georg Anton Rickard Ekeberg.
Samma år flyttade Reinhold Wilhelm Ekeberg till Uppsala. Han skulle leva fram till 1877 då han avlider i Klara församling, och lämna efter sig hustrun Hedvig Gustava Pettersson [1829-1887] samt flera barn (men dessa har egentligen inget med Lidmännen att göra så har valt att inte dokumentera dessa).
1839 avled systern Hedvig Lidman, i Emelie Lidman och Anders Wilhelm Ekebergs hem på Vaxholm fästning. Tyvärr står det inte vad Hedvig Lidman dog av men kanske vårdades hon där den sista tiden?
1840 föds parets tredje barn, Herman Emil Bror Rudolph Ekeberg, dock i Stockholm och Hedvig Eleonora församling och inte i Vaxholm församling. De kanske hade en bostad även i Stockholm?
Några dagar efter Herman Emil Bror Rudolph Ekeberg födelse avlider dock maken Anders Wilhelm Ekeberg och några dagar därefter även den nyfödde sonen Herman Emil Bror Rudolph Ekeberg.
Det råder lite förvirring kring var Anders Wilhelm Ekeberg faktiskt dog: han har en dödsnotis i både Hedvig Eleonora församling och Vaxholm församling men i husförhörslängden för Vaxholm församling står det att han är begravd "i Stockholm" så jag drar slutsatsen att han även dog där.
Därefter flyttar familjen ut från Vaxholm fästning, troligtvis en tjänstebostad kopplad till den avlidne makens tjänst. Men de bodde kvar i Vaxholm församling.
Angående de tre personer som avled under dessa år borde följande personer vila på Vaxholm kyrkogård: dottern Tekla Angelina Andriette Ekeberg (som saknar koppling någon annan plats) samt systern Hedvig Lidman (som skulle kunna vila med fadern Lars LidmanJärlåsa kyrkogård men familjen bodde inte längre kvar på Källbo och uppenbarligen inte ens i närheten av Järlåsa socken så jag ser detta om mindre troligt). Enligt Anders Wilhelm Ekebergs dödsnotis så ska han ha begravts "i Stockholm" (i skrivande stund okänt var).
1840-talet
1841 flyttar Emelie Lidman, modern Petronella Rudbeck samt sonen Erland Georg Anton Rickard Ekeberg till Stockholm. Inte ens 30 år gammal hade hon förlorat två av sina tre barn och en make. (Emelie Lidman och Anders Wilhelm Ekebergs sista son Erland Georg Anton Rickard Ekeberg avled 1861, ogift och utan barn, så från Emelie Lidman och Anders Wilhelm Ekebergs äktenskap fanns det inga ättlingar kvar efter detta år.)
1840-talet är lite svårt att få grepp om när det gäller Emelie Lidmans förhållanden men tre barn får hon under dessa år, samtliga födda i Adolf Fredrik församling: Albert Ekeberg (1842), Johan Emil Frithiof Ekeberg (1844) och Anna Ekeberg (1847). För dessa tre barn så är fadern (eller fäderna) okänd(a).
 
 

Albert
Ekeberg
1842-1923

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Anna Elin Elisabeth
Ekeberg
1869-1894

Ogift.

Maria
Ekeberg
1870-1892

Ogift.

Karl
Ekeberg
1875-1939

g. Dahlin
g. Clarberg

Elsa Elina
Ekeberg
1880-1905

Ogift.

Sven
Ekeberg
1881-1965

g. Andersson

Jean Elof Richard
Ekeberg
1883-1883

 
Albert Ekeberg, Handlare till yrket, och gift med Elisabeth Sundell. Tillsammans fick de sex barn, varav sonen Sven Ekeberg [1881-1965] är morfar till Rikard Wolff (LÄS MER: BLOGG: Rikard Wolff - Lidmanättlingen). Albert Ekeberg avled 1923 och hustrun Elisabeth Sundell 1928 och de vilar i graven 11E:504Norra begravningsplatsen.
För Johan Emil Frithiof Ekeberg är faktiskt även modern okänd men jag misstänker att Emelie Lidman var modern.
Enligt Adolf Fredrik församlings kyrkobok för oäkta barn, alltså utomäktenskapliga, föds 1844 en pojke som endast ges förnamnet Johan Emil Frithiof. Barnets föräldrar, inte ens moderns, namn står med, bara att modern vid tillfället var 32 år gammal. Men jag tror Emelie Lidman var denna anonyma moder och jag baserar detta på följande:
  1. Emelie Lidman, född 1812 var vid tillfället, 1844, naturligtvis 32 år gammal.
  2. Bland dopvittnena finns i alla falla en person med efternamnet Ekeberg, troligtvis en släkting till den avlidne maken Anders Wilhelm Ekeberg med vilken kontakt hade bibehållits.
  3. I senare förhör står Johan Emil Frithiof Ekeberg skriven som fosterson till Emelie Lidman, som jag ser som ett sätt att gå lite "under radarn" med den utomäktenskapliga sonen.
1845 finns Emelie Lidman med i husförhöret för kvarteret Flygaren i Adolf Fredrik församling, då är alltså Johan Emil Frithiof Ekeberg skriven som fosterson till Emelie Lidman.
1846 är Emelie Lidman inte med, men jag hittar henne inte utflyttningslängden så jag gissar på att Emelie Lidman bodde där men man bara missade henne?
1847 är Emelie Lidman med, men då utan fostersonen Johan Emil Frithiof Ekeberg.
Kanske framtida fynd kan kasta mer ljus på Johan Emil Frithiof Ekeberg öde men finner det troligt att Johan Emil Frithiof Ekeberg dör omkring 1846 i Adolf Fredrik församling.
Om dottern Anna Ekeberg
Flyttar 1891 till USA men flyttar tillbaka i och med att syster Tekla Pettersson (mer om Tekla Petterssons öde nedan) blir änka 1902. Anna Ekeberg och 1902 delade bostad därefter och i denna arbetade Anna Ekeberg som pianolärarinna. Avlider 1935 i Adolf Fredrik församling, ogift och utan ättlingar. Vilar med Tekla Pettersson i 12C:291Norra begravningsplatsen.
1850-talet, Carl Johan Pettersson... och PUB
Någon gång på 1850-talet inleder Emelie Lidman ett förhållande med den nästan 20 år yngre Carl Johan Pettersson (född 1829 i Högby socken och till yrket Lärftskramhandlare). De båda levde i ett så kallat stockholmsäktenskap, det vill säga de bodde tillsammans som man och fru, fick barn, men utan vara gifta. Detta var något som var möjligt i en större stad som Stockholm där befolkningsmängden gav anonymitet.
Carl Johan Pettersson gav även Paul Urban Bergström, senare grundare av PUB, en tidig start i karriären.
Enklast är att citera "Till Paul U. Bergströms 70-årsdag 12/5 1930: Hans minnen och upplevelser" [Norstedts, 1930]:

P U Bergström erbjöds arbete hos C J Pettersson vid Hötorget 1876, vid Hötorget 11. Pettersson beskrivs som liten, toujours och trevlig herre som tog emot sitt nya biträde mycket gemytligt. Han bodde i huset bredvid affären i Slöjdgatan 5, dåvarande Nedre Bredgränd och här skulle Bergström också bo. Lägenheten bestod av 4 små rum och kök, där bodde 7 personer utom 2 pigor som låg i fållbänken i köket. Pettersson fann våningen för liten, flyttade till lägenhet med 8 rum vid Gamla Brogatan intill Klara sjö - så nära vattnet att man satt på verandan och metade om söndagarna [Gamla Kungsholmsbrogatan 53].

Pettersson delvis uppmuntrade, delvis sökte hålla igen Bergström, det hände att Pettersson även bjöd sina biträden på teater. Pettersson öppnade filial Hötorget 15. 1 Holländargatan 2 låg 1882 en liten lärftkramhandel som kommit på obestånd. Kreditorerna hade undersökt affären och föreslagit innehavaren C J Pettersson att förmå duktige filialföreståndaren P U Bergström att överta affären vilket han gjorde 1/8 1889, den affär där han 13 år tidigare börjat som yngste lagerbiträde. P U Bergström behöll den 2 år, sålde den till en kusin. Hötorget 13 revs 1923.

Hötorget beskrivs 1876 som den del som låg söder om Gamla Brogatan och Oxtorgsgatan och som nu till stor del upptags av Hötorgshallen, kallades Månglaretorget Här stod de stora slaktarvagnarna som kördes fram från kringliggande gårdar och kvarter tidigt om morgnarna och fraktades undan igen sent om kvällarna samt dessutom stånd med grönsaker, blommor, bröd, fisk och billigare charkuterivaror. Torgaffärerna började vanligen klockan 06 på morgonen och slutade först 7-8 på kvällen, på lördagarna sällan före 10. Vägg i vägg med Nya Elementar-skolan bildade torgets avslutning mot söder låg en basarbyggnad i vilken företrädesvis handlarna vid och i grannskapet av Hötorget hade små öppna bodar, knappast mer än 3 meter i fyrkant, närmast liknande marknadsstånd, där de förde sina olika varor tyger och garn, husgeråd, träslöjd, lergods. Infarten till torget skedde genom övre och nedre Bredgränd, nuvarande Sergelgatan och Slöjdgatan.

Om somrarna bodde Pettersson i Huvudsta och i Ålkistan, på Ekbacken bortom Bergianska trädgården.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kurt
Pettersson
1894-1971

g. Jansson
 

Margret
Jansson
1897-1970

g. Pettersson
 
 
 
Carl Emil Algot Pettersson dog ogift 1897 i Adolf Fredrik församling men fick två barn med Mathilda Jansson: Kurt Pettersson [1894-1971] och Margret Jansson [1897-1970]. Dottern Margret Jansson fick uppenbarligen moderns efternamn och inte faderns, troligtvis eftersom denne avlidit bara några dagar efter Margret Janssons födelse.
(Mathilda Jansson hade omkring 1890 arbetat som piga hemma hos Carl Emil Algot Petterssons föräldrar, kanske var det där hon och Carl Emil Algot Pettersson fick upp ögonen för varandra?)
Om dottern Tekla Pettersson
 
 
 

Wilhelm
Jubell
1858-1902

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Anna-Lisa
Jubell
1896-1993

Ogift.
 

Gunnar
Jubell
1899-1980

g. Johansson
 
 
 
Tekla Pettersson, gift 1889 i Klara församling med Handlare Wilhelm Jubell. Första barnet, dottern Anna-Lisa Jubell [1896-1993] föds i Adolf Fredrik församling och därefter flyttar familjen till Gävle där fadern Wilhelm Jubell kom att arbeta som kontorschef. Det närmsta en adress jag har hittat är en något kryptiskt 174:III, vilket jag tolkar som hus 174 i kvarter 3 och jag dokumenterat som Hus 174 (kvarter III) (vilken adress som användes i dagligt tal vet jag faktiskt inte).
Här föds parets andra barn Gunnar Jubell [1899-1980].
Här avlider även Wilhelm Jubell 1902 och vilar i K06:400Gamla kyrkogården i Gävle.
Tekla Pettersson, då änka, och hennes två barn flyttar efter några år tillbaka till Stockholm. Tekla Pettersson avlider 1923 i Adolf Fredrik församling och hon vilar tillsammans med svärföräldrarna i 12C:291Norra begravningsplatsen (det är denna grav systern Anna Ekeberg kom att begravas i när hon avlider 1935).
Anna-Lisa Jubell avled 1993, ogift och utan ättlingar, medan Gunnar Jubell avled redan 1980 (även han skriven i Kungsholm församling).
Slutet för Emelie Lidman
Men åter till detta blogginläggs huvudperson: Emelie Lidman. Hon avled 1897 i Adolf Fredrik församling men innan hade hon hade hunnit föda åtta barn (varav den sista, Tekla Pettersson, vid 46 års ålder) och begrava fyra av dem. Ett barnbarn till henne, Anna-Lisa Jubell, levde fortfarande på 1990-talet, nästa 200 år efter Emelie Lidmans födelse 1812. Carl Johan Pettersson skulle överleva Emelie Lidman med tiotalet år innan han avled 1908 på Borgerskapets gubbhus, där han bodde på ålderns höst.
Tyvärr vet jag i skrivande stund varken var Emelie Lidman, maken Anders Wilhelm Ekeberg eller Carl Johan Pettersson vilar. Jag har sökt efter bouppteckningar (som jag inte lyckats hitta), tidningsklipp och andra källor men inget definitivt har jag hittat.
Enligt en obekräftad uppgift ska hon vila i 12C:85Norra begravningsplatsen. Jag kollade upp denna grav om jag kunde få detta bekräftat. Det visade sig att de som vilar här är "fostersonen" (en relation jag spekulerade om ovan) Reinhold Wilhelm Ekeberg, dess hustru och ättlingar men ingen information om att Emelie Lidman skulle vila där fanns. Hon kan i och för sig vila där, eftersom graven redan fanns när Emelie Lidman dog 1897 (Reinhold Wilhelm Ekeberg avled redan 1877) och att informationen om att hon även vilar där begravning fallit bort. Oavsett så är detta är inte mer än en spekulation och jag ser frågan som olöst...
En avslutande fundering, rörande att Emelie Lidman inte dök upp i Sven Lidmans böcker men kanske träffades de ändå? Jag tänker att Hötorget, där Emelie Lidman jobbade som Nipperhandlerska, ligger inte långt från Brunkebergstorg 9, där den unge Sven Lidman bodde med systern Elsa Lidman och modern Olga Wolff på 1890-talet. Kanske gick de ner till Hötorget för att köpa lite nipper och träffade de där Emelie Lidman? Man kan väll hoppas att de träffades, även om de uppenbarligen var okunniga om släktkopplingen. Allt är möjligt om man låter fantasin vandra fritt...
 
 
Senaste blogginläggen
Slumpade personer

Joakim
Langer
1957-

g. Kaukonen

Ebba
Sylvan
1871-1947

g. Jonsson

Olof
Berggrén
1923-2002

g. Lidman

Sven
Frostenson
1942-2011

g. Franzén
f.h. Sandberg

Jan
Berggrén
1950-1972

Ogift.

Anders
Frostenson
1906-2006

g. Lidman
g. Sjöstedt
g. Löfberg
Slumpade bilder