Få, om ens någon av följande böcker är längre i tryck men kan i regel enkelt köpas via till exempel antikvariat.net.

Eventuella tillskott och ändringar mailas till jonaslidman@outlook.com.

En bra start i en djupdykning i släktens historia är tre verk som jag ser som en sorts litterär treenighet, samtliga författade av Sven Lidman (1882-1960):

 - "Blodsarv" [Albert Bonniers förlag, 1937]
 - "Gossen i grottan" [Natur & Kultur, 1952]
 - "Lågan och lindansaren" [Natur & Kultur, 1952]

För att driva den bibliska metaforen vidare så ser jag den första delen i denna trio, som är en släktkrönika, som en genealogisk genesis, medan den andra och tredje delen, även om de formellt är självbiografier, bygger vidare på detta verk, genom att fokuserar mer på fadern Rudolf Lidmans samt modern Olga Wolffs anfädrar respektive.

Om Sven Lidmans liv i Konstantinopel och tillhörande resor kan man läs i "De svenska legationspredikanterna i Konstantinopel" [Almqvist & Wiksell, 1977] (det aktuella kapitlet är publicerat här som BLOGG: Sven Lidman - Legationspredikant) och "Wallfahrten im Morgenlande" [1822] (som jag ej läst på grund av bristfälliga kunskaper i tyska).

Ebba Annerstedts uppväxtmiljö finns beskriven i "Carl von Rosenstein i Kumla" [1921], av Eugene Lewenhaupt. Hela verket finns publicerat här på LidmanArkivet (LÄS MER: BLOGG: Carl von Rosenstein i Kumla).

Om Carl-Petter Lidman (1807-1881), Jenny Benzelstierna (1805-1880) och Alice Lidman (1842-1925) kan man läsa i boken "Södertäljeprofiler från adertonhundratalet" [1949] av Jacob Pettersson (dock måste jag varna för nyutgåvan "Södertäljeprofiler under adertonhundratalet" [1970] som, konstigt nog, saknar mycket av det intressanta materialet). Om man inte vill köpa hela boken finns de kapitel som handlar om Lidmännen publicerade här på LidmanArkivet som BLOGG: Den Lidmanska flickpensionen och BLOGG: Biografi: Alice Lidman-Löthner.

Carl Lidmans tragiska öde finns detaljerat beskrivet i boken "Korvetten Carlskronas sista resa" [Sjöhistoriska samfundet, 1945] författad av systersonen Otto Sylvan.

Även brorsonen Sven Lidman skriver om denna händelse i sin bok "På resan genom livet" [Albert Bonniers förlag, 1934], publicerat här på LidmanArkivet som BLOGG: Carl Lidmans sista seglats.

Om Sam Lidman finns det ingen biografi, vilket är lite märkligt eftersom han var en udda karaktär och med ett både traumatiskt och dramatiskt liv. Dock dyker han upp i en del verk relaterade till hans skapelse Djäkneberget i Västerås, till exempel "Djekneberget vid Västerås" [Karlsbrödraförbundet, 1900], "Djäkneberget i Västerås och Sam Lidman" [Norstedts, 1989] och "Till stadsbornas nytta och förlustande" [Byggförlaget, 1999] av Catharina Nolin.

Den andra och tredje delen i den ovan nämnda "Lidmanska litterära treenigheten" var egentligen den första och andra delen av en svit på fyra som Sven Lidman författade tillsammans med sonen (och namnen) Sven Lidman (1921-2011) och de två avslutande verken, "Mandoms möda" [Natur & Kultur, 1954] samt "Vällust och vedergällning" [Natur & Kultur, 1957] är intressanta de med om man känner för att få veta ännu mer om Sven Lidmans ombytliga liv.

Om man vill fördjupa sig än mer i Sven Lidmans liv så finns också "Boken om Sven Lidman" [Natur & Kultur, 1952].

Om dynamiken i förhållandet till Lewi Pethrus finns tre verk: "Vildåsnor och pådrivare" [Hugo Gebers förlag, 1968] av sonen Sam Lidman, "Lidman, Pethrus och den härliga väckelsen" [BOKåTRYCK, 2010] av sonen Sven Lidman men mest känd är "Lewis resa" [Norstedts, 2001] av Per Olov Enquist.

Det mest heltäckande verket om Sven Lidman är dock "Sven Lidman: Ett livsdrama" [Atlantis, 1996] av Knut Ahnlund.

Brita Otterdahl, gift med Sven Lidman, skrev om sin egen uppväxt i "Barnskorna" [Albert Bonniers förlag, 1942] och sedan sina barns uppväxt i "Författarungar" [Gummessons, 1968].

Det finns tre (delvis) självbiografiska verk om Ulla Lidman: "Min dotter far till Kina" [Albert Bonniers förlag, 1936], baserad på de brev Ulla Lidman skickade hem under sin första Kina-resa (och som gavs ut av fadern Sven Lidman utan Ulla Lidmans vetskap). En andra bok, "På oxkärra i Mongoliet" [Albert Bonniers förlag, 1942], handlar om den andra resan till Kina. Den tredje boken, "Tidigt kallad" [Gummessons, 1963], gavs ut postumt.

"Mannakornet" [Books-on-Demand, 2011] av Karin Johansson bör naturligtvis även nämnas.

Anne-Marie Lidman bidrog till antologin "Poliominnen" [Nordiska museet, 1996] där hon skrev om när hon drabbades av polio. Bidraget finns även publicerat här på LidmanArkivet som BLOGG: Anne-Marie Lidman - Ett polioliv.

Sven Lidman författade två självbiografiska verk: "Uppslagsboken och jag" [Albert Bonniers förlag, 1988] samt den kompletterande och mer personliga "Fadern, sonen och den härliga bokbranschen" [Lind & Co, 2006].

Värt att nämna är även boken "Vännerna" [Norstedts, 1963] som handlar om de tre ungdomsvännerna Sven Lidman, Knut Ahnlund och Curt Mileikowsky men eftersom det är en nyckelroman så ställer i alla fall jag mig lite tveksam inför bokens sanningshalt.

Sam Lidman skrev flera självbiografiska verk men de som står ut är "Ett herrans liv" [Wahlström & Widstrand, 1988] samt uppföljaren "Ett satans liv" [Wahlström & Widstrand, 1988].

Jonas Lidman och hans familjs liv under tiden i Wicacoa finns det berättat om i "Colonial Records of the Swedish Churches in Pennsylvania, vol. 4: From Lidman to Näsman, 1719-1750" [Swedish Colonial Society, 2008].

"Kyrkogården berättar om det Linköping som var" [AB Östgöta Correspondenten, 1976]

"Gamla Linköpingsgårdar" [Linköpings tryckeri aktiebolag, 1949]

"Norra Solberga: Byggd och folk" [Norra Solberga hembygdsförening, 1986]

"Släkten Bolling från Småland" [1971] (LÄS MER: BLOGG: Släkten Bolling från Småland)

"Under låga takåsar" [Bälaryds bygdegårdsförening, 1960] (LÄS MER: BLOGG: Lite om de okända Karströmska anorna)

Både Caroline De Geer och Alice Lidman ska ha skrivit självbiografier (refererade till i BLOGG: Minnesord vid Caroline De Geers bår i Caroline De Geers fall samt i BLOGG: Den Lidmanska flickpensionen i Alice Lidmans fall) men ingen av dessa har jag lyckats hitta. Kanske de bara fanns i form av egenförfattade manuskript som aldrig publicerades?