» Arkivet    » Artiklar    » Bilder    » Blogg    » Diatrioron    » Introduktion    » Kalendarium    » Kontakt    » Släkttavlan    » Sök    » Wikipedia    

ARTIKLAR
Släkten Lidman - En släktkrönika
Vad som gör en person till medlem av en släkt är inte alltid så lätt att definiera. Det är en blandning av flera faktorer så som genetik, geografi och sociala sammanhang. Viktigast av dessa faktorer är nog efternamnet för utan detta försvinner en väldigt konkret association. Detta sker naturligtvis inte direkt utan efter några generationer, när efternamn och personer, och därmed länkar, börjar falla in i historiens glömska.
I den miljö och tid som Sam Lidman (1824-1897) levde i betonade man män samt en huvudmannaprincip, där det alltid fanns någon som var familjens (eller en viss grens) huvudman, det vill säga den äldsta levande mannen. Om alla män i en sådan gren dog ut ansågs den vara utdöd. Namnmässigt är detta sant eftersom kvinnor alltid vid gifte tog sin makes efternamn (även om det naturligtvis fanns undantag), ett efternamn som sedan eventuella barn fick.
Denna princip följde Sam Lidman när han sammanställde underlaget till sina släkttavlor (som kom att utgöra basen för all den senare släktforskningen). Som släktforskare är det en tilltalande princip för ska alla, i alla generationer dokumenteras så har man efter fyra till fem generationer hundratals personer att hålla reda på. Så även jag har valt att använda denna struktur, men endast som grund eftersom jag har ett pågående projekt att forska fram vad som hände med alla Lidmän på kvinnosidan, de som Sam Lidman mer eller mindre ignorerade. Dock måste även jag dra gränsen någonstans och detta gör jag efter en generation vid namnbyte.
Före Lidman
Den Lidmanska historien börjar i praktiken med Peder Larsson och Annika Bengtsdotter som ger sina tre söner namnet Lidman, ett namn taget från familjens gård Lidhult: Lars Lidman (född 1752), Johan Lidman (född 1755) och Sven Lidman (född 1757).
Men hur ser det ut innan dem? Informationen om dessa förfäder, som i regel kommer från diverse släkttavlor och andra så kallade andrahandskällor (tolkningar av förstahandskällor såsom kyrkoböcker och andra samtida handlingar) och är oftast svåra att få bekräftade. Men jag har försökt vara försiktig med allt för långtgående slutsatser (och peka ut troliga förfalskningar, mer nedan) och har lyckats sammanställa följande översikt.
Bengt
Gustafsson
?-?

g. Okänd
(Fiktiv?)
 
 
 
Sven
Svensson
?-1636

g. Okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sven
Bengtsson
?-?

g. Okänd
(Fiktiv?)
 
 
 
Bengt
Svensson
?-1669

g. Okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sven
Svensson
?-?

g. Okänd
(Fiktiv?)
 
 
 
Måns
Bengtsson
1638-1699

g. Nilsdotter
 
Erland
Larsson
1622?-1688

g. Svensdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Torrsjö-Peder

?-?

g. Okänd
 
 
 
Hans
Månsson
1662-1729

g. Bengtsdotter
 
Johan
Karström
1662?-1722

g. Okänd
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lars
Pedersson
1688?-1747

 
 
Bengt
Bolling
1690?-1769

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Peder
Larsson
1720-1785

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lars
Lidman
1752-1835

g. Rudbeck

Johan
Lidman
1755-1795

g. Bolling
 
 
 
Peder Larsson förfäder
På fädernet
Bengt Gustafsson
Den äldsta jag hittat är en viss Bengt Gustafsson som nämns på släkttavlan "Den jäderlundska" och som där sägs ha levt tre generationer före Torrsjö-Peder (mer om Torrsjö-Peder nedan). Bengt Gustafsson kanske har funnits men detta skulle i så fall innebära att skulle vara född någon gång under andra av 1500-talet och det är därmed svårt att verifiera sanningshalten i detta.
Sam Lidman (sonson till den ovan nämnda var Sven Lidman som var född 1757) gjorde ett försök att koppla ihop denne Bengt Gustafsson med Torrsjö-Peder genom att namnge de två saknade personerna, något jag anser var en historieförfalskning (LÄS MER: Sam Lidman - Den kreative släktforskaren).
Så vi har en historiskt ej verifierbar person (Bengt Gustafsson) följd av två generationer med okända (eller då förfalskade) personer, vilket inte är en stabil grund att stå på, så jag ser dessa personer som är mer eller mindre fiktiva.
I och med Torrsjö-Peder, som då ska ha varit ett barnbarnsbarn till den ovan nämnda Bengt Gustafsson, så är vi i alla fall på en storts genealogisk terra firma (i alla fall att döma av sonen Lars Pederssons namn).
Men det blir snabbt rätt skakigt.
Smeknamnet Torrsjö-Peder är troligtvis baserat på att han ska ha varit ägare till Torrsjö i Flisby socken men är knappast historiskt utan en efterkonstruktion.
Släkttavlan "Den dubbelsidiga" gör gällande att han ska ha varit riksdagsman ("herredagsman") samt att han ska ha avlidit 1672 i Lidhult.
Det där med riksdagsman har jag inte lyckats att verifiera och även om det inte är omöjligt så misstänker jag att det är en sorts "genealogisk försköning" skapad av Sam Lidman (LÄS MER: Sam Lidman - Den kreative släktforskaren).
Dessutom anser jag att vi kan avfärda påståendet att Torrsjö-Peder ska ha dött 1672 eftersom sonen Lars Pedersson är född omkring 1688 (mer om Lars Pedersson nedan). Min morfar Sven Lidman trodde att Torrsjö-Peder istället var FÖDD 1672. Detta minns jag eftersom han ibland, lite med glimten i ögat, kallade min bror Jacob Kimvall för "Torrsjö-Jacob", eftersom han är född 1972, precis 300 år efter Torrsjö-Peder. Detta är naturligtvis inte omöjligt - i så fall kan Torrsjö-Peder ha gift sig med sin (för oss) okända frun när han var i tonåren (vigselåldern skrevs ej in i lagen förrän 1734, men troligen var den i praktiken 15 år för män och 13 år för kvinnor), i tid för att sonen Lars Pedersson att födas omkring 1688.
Men oavsett så känns det som en lite krystad läsning den fragmentariska informationen vi har (i Sven Lidmans försvar så måste jag nämna att han inte kände till Lars Pedersson födelseår, eftersom jag forskade fram detta efter Sven Lidman död 2011).
Så även om vi med största möjliga säkerhet vet att Torrsjö-Peder har funnits så vet vi i praktiken ingenting om honom.
Lars Pedersson, till skillnad från fadern Torrsjö-Peder, känner vi i alla fall till lite om.
Lars Pedersson och hustrun Karin Svensdotter ska ha gift sig 1717 (enligt släkttavlan "Den dubbelsidiga", något jag inte lyckats få bekräftat) samt att Lars Pedersson dör 1745 (enligt släkttavlan "Den jäderlundska").
Släkttavlan "Den jäderlundska" gör även gällande att Lars Pedersson ska ha varit riksdagsman men inte heller detta har jag lyckats verifiera och vi får nog ta detta med en nypa salt, precis som i fallet med fadern Torrsjö-Peders riksdagsmannaskap.
Något positivt är att jag har lyckats hitta Lars Pederssons dödsnotis (han avled 1747 på Torrsjö, så året 1745 stämmer alltså inte).
På mödernet
Peder Larssons mor var alltså den ovan nämnda Karin Svensdotter. Hennes föräldrar är dock mer eller mindre okända.
På fädernet
Annika Bengtsdotters förfäder på fadern Bengt Bolling sida relativt väldokumenterade, främst genom släktutredningen "Släkten Bolling från Småland" [1971]. Släkten hade sakta men säkert börjat övergå till att använda namnet Bolling (även Annika Bengtsdotter inte verkar ha använt detta efternamn) och går att spåra tillbaka till en viss Sven Svensson (död 1636).
På mödernet
Annika Bengtsdotter förfäder på modern Kerstin Karströms sida har jag spårat tillbaka till en Erland Larsson, vars son Johan Karström (morfar till Annika Bengtsdotter) troligtvis tog efternamnet Karström efter gården Karstorp där han även var född.
De faktiska Lidmännen
Men åter till Peder Larsson och Annika Bengtsdotter tre söner, som tog namnet Lidman från familjens gård Lidhult men även via inspiration från fadern Peder Larssons informator, Jonas Lidman (LÄS MER: Ursprunget till namnet Lidman). Och från denna brödratrio går varsin gren.
 
 

Peder
Larsson
1720-1785

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lars
Lidman
1752-1835

g. Rudbeck
 

Johan
Lidman
1755-1795

g. Bolling
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lars
Lidman
1786-1839

g. Lidman
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rudolf
Lidman
1828-1889

g. Wolff
 

Johan
Lidman
1840-1905

g. Wolff

Sven
Lidman
1824-1905

Ogift.
 
Två av dessa, Lars Lidman och Sven Lidman, fick en akademisk utbildning medan mellansonen Johan Lidman blev utan. Varför det blev just denna uppdelning är okänt, men detta skulle detta påverka deras framtid på ett fundamentalt sätt.
Första sonen Lars Lidman, 1752-1835
Lars Lidman (gift 1799 med Petronella Rudbeck), som alltså var en av de två sönerna som fick en akademisk utbildning, slutade sina dagar assessor i Svea Hovrätt och ägare av Källbo i Järlåsa socken. Dessutom slog han nog rekord bland Lidmännen i att gifta sig sent (LÄS MER: "Lidmännen gifte sig alltid sent") när han 1799, alltså i 50-årsåldern, gifter sig med Petronella Rudbeck, ättling till den delvis galne, delvis geniale vetenskapsmannen Olof Rudbeck som bland annat upptäckte lymfsystemet, men även hävdade att Gamla Uppsala var Platons mytiska sjunkna Atlantis.
När Lars Lidman avlider 1835 verkar familjen mer eller mindre ha splittrats. Den jag vet mest om, och äger har ett fotografi på, är sonen Carl Lidman. Hans hustru Jenny Benzelstierna verkar ha varit familjens drivande kraft (om än en något osympatisk person) och drev den på sin tid välkända Lidmanska flickpensionen i Södertälje. LÄS MER: Den Lidmanska flickpensionen i Södertälje.
När Carl Lidman avlider 1881 så dör denna gren ut på manssidan, men det finns det gott om ättlingar på kvinnosidan. En av dessa ättlingar är skådespelaren Rikard Wolff (LÄS MER: Rikard Wolff - Lidmanättlingen).
Andra sonen Johan Lidman, 1755-1795
Johan Lidman (gift 1778 med Lena Bolling) skulle, till skillnad från bröderna, inte få någon akademisk utbildning utan blev kvar som jordbrukare i trakten kring Lidhult. 1778 gifte han sig med sin kusin Lena Bolling (dotter till Johannes Bolling, bror till modern Annika Bengtsdotter).
Johan Lidman och hans Lena Bolling skulle slå sig ner på Påskarp, den gård som historiskt sett tillhört släkten Bolling.
Johan Lidman skulle dö tidigt, redan 1795, och precis som vid brodern Lars Lidmans bortgång (som dock ännu inte hade skett) skulle familjen splittras. Dessutom saknas tyvärr många av de aktuella kyrkoböckerna för att spåra dem alla. Vad jag kan konstatera är att Lena Bolling 1802 gifte om sig med Jacob Bolling (sin syssling) och när de några år senare bor på Påskarp så bor barnen inte hos dem. Många hade i och för sig redan dött tidigt, redan på 1780-talet, alltså före faderns bortgång 1795 men några är (och kommer nog att förbli) mysterier.
Två barn vet vi rätt mycket om - sonen Johan Lidman (1779-1830) och dottern Maria Lidman (som ber jag om att få återkomma till, och varför kommer att bli uppenbart).
Johan Lidman (1779-1830, gift 1801 med Catharina Hagerstedt) verkar ha levt som kringresande arrendebonde, det vill säga en jordbrukare som betalade för rätten att bruka ett stycke jord. 1815 skulle dock han och familjen slå sig ner på Backegård i Styrstad socken (som han enligt kyrkoböckerna ägde till 50%).
Varför slog Johan Lidman sig ner där han gjorde? Om detta kan vi egentligen bara spekulera, men troligtvis påverkade det faktum att farbrodern Sven Lidman och även dennes son Lars Lidman redan bodde i trakten (jag ber att få återkomma till dessa två). Oavsett så blir Johan Lidmans köp av Backegård en del av en bredare trend där släkten sakta men säkert lämnar Småland bakom sig för att etablera sig i Östergötland, och då i trakten kring Norrköping (undantaget är Lars Lidman och dennes ättlingar som alltså bodde i trakten kring Uppsala).
Johan Lidman och hustrun Catharina Hagerstedts son, även han med namnet Johan Lidman (1803-1847, gift 1826 med Sara Jakobsdotter) kom att ärva Backegård men i och med dennes död 1847 så dör denna gren ut på manssidan. Naturligtvis finns det gott om släktingar på kvinnosidan och många av dem har jag lyckats hitta – de gifte sig Åström, Nilsson, Wessman, Eriksson, etc. och levde sina liv under 1800-talet på gårdarna i Norrköpings omnejd, i regel som pigor men även i själva Norrköping och är naturligtvis långt från utdöda.
Dessutom ska en amerikan som var en Lidman-ättling till denna "Johan-gren" ha besökt min morfar Sven Lidman på 1950-talet. Exakta detaljer kring detta möte är tyvärr okända men slutsatsen jag kan dra är oavsett att någon eller några av dessa ättlingar måste ha emigrerat till Amerika.
De som ärvde Backegård efter Johan Lidman i och med dennes död 1847 var dels hustrun Sara Jakobsdotter och systern Johanna Lidman. I och med deras bortgång på 1880-talet (Sara Jakobsdotter avlider 1882 och Johanna Lidman 1889) så ärver Johan Lidman och Sara Jakobsdotters dotter Gustava Charlotta Lidman allt. Och hon skulle vara ägare av gården fram till sin död 1933.
Så när slutade den Lidmanska eran på Backegård? Jag vet faktiskt inte, för kyrkoböckerna går inte länge än så, tyvärr.
Tredje sonen Sven Lidman, 1757-1823
Den tredje brodern Sven Lidman (gift 1778 med Brita Landberg) var alltså den andre i denna brödratrio att få en akademisk utbildning. Han kom att satsa på en kyrklig karriär och slutade som kyrkoherde i Tingstad socken.
 
 
 

Brita
Landberg
1754-1810

g. Lidman
 
 
 
Sven Lidman och Brita Landberg fick totalt sex barn (uteslutande söner, lustigt nog) men bara två når vuxen ålder - Sven Lidman (född 1784) och Lars Lidman (född 1786).
Den yngre av de två, Lars Lidman, skulle bli ägare till Lilla Gullborg i Tingstad socken och 1816 gifter han sig med sin kusin, den tidigare nämnda och överhoppade Maria Lidman. På denna gård skulle Lars Lidman, Maria Lidman och deras ättlingar leva under tre generationer varav den sista, Albertina Ringstrand, avled 1942 (på manssidan skulle denna gren dö ut redan 1905 när Lars Lidman och Maria Lidmans son Sven Lidman dör). LÄS MER: Lidmangårdar - Lilla Gullborg.
Det är ett rätt intressant händelseförlopp här: 1815 flyttar Johan Lidman in på Backegård, inte långt från den ogifta kusinen Lars LidmanLilla Gullborg, året därpå flyttar även denne Johan Lidmans syster Maria Lidman till trakten och gifter sig med Lars Lidman. Kan Johan Lidman agerat äktenskapsförmedlare mellan Maria Lidman och Lars Lidman? Bara en liten spekulation som är svår att få svar på.
Den äldre sonen, Sven Lidman, skulle efter att ha arbetat som legationspredikant i Konstantinopel (LÄS MER: Sven Lidman - Legationspredikant) komma till Linköping där han 1820 gifter sig med Ebba Annerstedt och slutar sina dagar som domprost (LÄS MER: Biografi - Sven Lidman [1784-1845]).
 
 
 
 
 
 
I och med äktenskapet med Ebba Annerstedt så fick Lidmännen (de som härstammar från detta äktenskap det vill säga) adliga förfäder via Ebba Annerstedts mor Charlotta Cederström. Detta var i och för sig inget nytt för Lidmännen: till exempel hade den ovan nämnda Carl Lidman adliga förfäder via modern Petronella Rudbeck.
Oavsett så skulle Sven Lidman och Ebba Annerstedt tillsammans få tolv barn:
 

Carl
Lidman
1821-1846

Ogift.

Otto
Lidman
1822-1858

Ogift.

Sam
Lidman
1824-1897

Ogift.

Ebba
Lidman
1827-1909

g. De Geer

Rudolf
Lidman
1828-1889

g. Wolff
 
 

Claes
Lidman
1831-1857

Ogift.

Thure
Lidman
1833-1889

Ogift.

Lisen
Lidman
1835-1878

g. Sylvan

Manne
Lidman
1837-?

(Öde okänt)

Rosa
Lidman
1838-1839


Johan
Lidman
1840-1905

g. Wolff
 
Tre av de fyra döttrarna når vuxen ålder (lilla Rosa Lidman avlider redan som spädbarn 1839). Henriette Lidman, Ebba Lidman och Lisen Lidman klarar sig bra, i alla fall socialt, genom att de gifter sig adligt eller borgerligt och får många barn.
De åtta sönerna går det sämre för. Fyra av dem, det vill säga Carl Lidman, Otto Lidman, Claes Lidman och Manne Lidman, skulle alla drunkna i från varandra oberoende olyckor.
Av de kvarvarande fyra sönerna ska, enligt "Gossen i grottan" [Natur & Kultur, 1952], tre ha dött i cancer (i och för sig i vuxen ålder, men det är naturligtvis ett väldigt smärtsamt sätt att dö på). Och den fjärde, Sam Lidman fick 1850, när han alltså endast var i 25-årsåldern, ena benet delvis avskjutet (och sedan amputerat under dramatiska omständigheter) under en militärövning på Gärdet i Stockholm. Denna olycka, som i praktiken förhindrade en framtida militär karriär, resulterade dessutom i att han fick leva med ett träben under resten av sitt liv. På hans gravsten i familjegraven i Linköping står det stoiskt "47 lyckliga år uppå träben".
Det finns en historia som jag ofta hörde under min uppväxt, den om hur Ebba Annerstedt efter att ha förlorat så många barn till slut vägrade öppna dörren för brevbäraren, på grund av rädslan för att denne skulle komma med nya dåliga nyheter om avlidna barn. Den finns även i en annan version, där det berättas att när hon såg prästen komma gående, då alltid gick över till andra sidan gatan.
Sant eller inte, så är de i alla fall talande för det trauma Ebba Annerstedt måste ha genomlidit (barnens far, Sven Lidman, behövde aldrig uppleva denna tragedi eftersom han dog redan 1845, det vill säga innan den hann börja utspela sig).
Av de åtta sönerna så är det endast två som gifter sig och får barn, det vill säga Rudolf Lidman och Johan Lidman. De gifter sig med systrarna Olga Wolff och Helny Wolff (dessa kom att överleva sina respektive makar med nästan 40 år, inte bara ett resultat av att de nådde en högre ålder utan även en dryg 20-årig åldersskillnad mellan respektive maka och make). Så av totalt tolv barn, så var det endast de två bröderna Rudolf Lidman och Johan Lidman som förde namnet Lidman vidare.
De två kvarvarande Lidman-grenarna
 
 

Rudolf
Lidman
1828-1889

 

Olga
Wolff
1851-1925

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Elsa
Lidman
1874-1952

Ogift.
 
 
 

Sven
Lidman
1882-1960

g. Thiel
g. Otterdahl
 
 
Rudolf Lidman och Olga Wolff får, utöver dottern Elsa Lidman även sonen Sven Lidman. Sven Lidman får i sin tur, genom två äktenskap (det första med Carin Thiel och det andra med Brita Otterdahl), totalt åtta barn men endast två söner. Den ena av dessa, Sam Lidman, får aldrig några barn och Sven Lidman får uteslutande döttrar. Så Rudolf Lidmans gren var ett tag mer eller mindre namnmässigt utdöende. Idag har dock två dottersöner till Sven Lidman, kusinerna Jonas Lidman och Sam Lidman, bytt efternamn till Lidman och dessutom fått söner (Chilu Lidman respektive Jari Lidman) som kommer att föra namnet vidare.
 
 

Johan
Lidman
1840-1905

 

Helny
Wolff
1858-1942

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Carl
Lidman
1887-1947

g. Svensson

Sigrid
Lidman
1893-1967

Ogift.

Ebba
Lidman
1894-1953

g. Nystrand

G-A
Lidman
1895-1962

g. Engström

Sam
Lidman
1898-1899

 
Johan Lidman och Helny Wolff har idag, då främst genom sonen G-A Lidman, gott om ättlingar. Intressant är G-A Lidmans sondöttrar Madeleine Lidman och Elisabeth Lidman i denna gren har valt att behålla namnet Lidman vid giften och dessutom låtit sina barn även de ta detta efternamn.
 
 

Eva
Lidman
1925-2009

g. Berggrén

Claes
Lagerfelt
1878-1965

g. Berg

Carin
Thiel
1889-1963

g. Lidman
g. Östberg

Olof
Cederström
1679-1745

g. Silfverklou
g. Rålamb